Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög. Så hög att vi tillhör de länder i Europa som ska få krisstöd från EU för att bekämpa den. För en regering som gärna försöker låta som att man är bäst i den europeiska klassen är krisstödet förstås en plågsam nesa.
Men trots denna föga smickrande situation har regeringen valt att skära ner på universitet och högskolor. Det har inte framstått som särskilt begåvat men nu fortsätter man på den inslagna vägen - med en miljardbesparing på landets studenter. När vi borde ge fler chansen till utbildning blir det färre som får möjligheten. Och värst slår förstås lägre studiebidrag mot dem som kommer från studieovana hem.
Beskedet om besparingen på landets studerande kom när mina utskottskamrater och jag kallat Anders Borg till riksdagens finansutskott för att redogöra för de stora underskotten i de offentliga finanserna. Regeringens egen expertmyndighet befarar ett underskott på hela 87 miljarder i år. De stora skattesänkningarna har effektivt gröpt ur offentliga finanser och hela det stora överskott som Göran Persson lämnade efter sig är inte bara borta, i dess ställe finns nu ett rejält hål. För även om man inte väljer att tro på expertmyndigheter utan på finansministern själv så är underskottet rejält. 73 miljarder, som är Borgs prognos, är också en hisklig massa pengar.
I det läget väljer regeringen att spara på framtidsinvesteringarna. För utbildning är viktigt. Ska Sverige vara ett land i framkant, där vi konkurrerar med kunskap i stället med lägre löner och sämre villkor är utbildning centralt för hela samhället. Men i stället för att låta höginkomsttagarna få lämna ifrån sig någon hundralapp i månaden är det alltså studenterna som får ta smällen. Man kan onekligen fråga sig varför det är just studenterna som ska låna mer för att Anders Borg har lånat för mycket?
För mig är det allt mer uppenbart att regeringen kommit till vägs ände. Arbetslösheten är hög och kunskapsutvecklingen i skolan den sämsta i hela OECD. Och nu är till och med pengarna slut. Det finns inte mycket kvar av det storstilade projektet moderaterna gick till val på. Det havererar nu mitt framför ögonen på de två som mer än några andra ansvarat för det – Reinfeldt och Borg. De tvingas till ständiga reträtter och nu en panikutryckning med besparingar för att skapa sig lite utrymme framöver. Och då väljer de att klippa till mot framtidsinvesteringar. Det är på något sätt väldigt avslöjande.