En kostnadsnyttostudie av cykelmönster i Göteborg visar att ökad cykling sparar liv och miljarder. Potentialen är inte unik för Göteborg, liknande studier från flera svenska städer visar potentiellt stora samhällsvinster i hela landet genom ökad cykling. Nu måste kommunerna ta in folkhälsoperspektivet i infrastrukturåtgärderna.
Enligt befolkningsstudien SCAPIS når bara 7 procent av svenskarna upp till rekommenderade 2,5 timmes fysisk aktivitet i veckan, vilket medför sjukdomar som kostar i lidande och pengar. En viktig parameter för att öka fysisk aktivitet är att räkna på den hälsoekonomiska vinsten av olika stadsplaneringslösningar. Trots beprövade metoder görs detta sällan idag.
Forskning visar att 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar. För att illustrera nyttan med ökat cyklande har Sweco gjort en kostnadsnyttoanalys baserad på cykeldata från Göteborgs stad innan och under pandemin.
I Göteborg ökade cykelresorna från cirka 100 000 resor per dag 2019, till 115 000 2020. Enligt stadens resevaneundersökning är snittlängden per cykelresa 4,1 kilometer. Swecos studie visar att det ökade cyklandet 2020 gav en vinst på drygt 1 miljard kronor, mycket tack vare att 25 färre förtida dödsfall har sparats.
Tyvärr står cykeln bara för 9 procent av det totala resandet i Göteborg, trots att 45 procent av stadens invånare har mindre än 30 minuters cykling till arbetet (enligt en studie av Västra Götalandsregionen). Om alla dessa personer skulle ta cykeln innebär det en samhällsekonomisk vinst på drygt 3,6 miljarder kronor per år. Detta lågt räknat då kalkylen i vår studie inte beaktar sjukskrivningar och produktionsbortfall.
Det som nu krävs i svenska kommuner är att bygga ut cykelnätet. Idag finns en stor cykelskuld vad gäller tillgång till trygg och sammanhängande cykelinfrastruktur. Det innebär att cykeln väljs bort till förmån för bilen, även på sträckor där det egentligen går snabbare att cykla.
Det saknas också ett tydligt folkhälsoperspektiv i bedömning och prioritering av infrastrukturåtgärder, vilket innebär att nyttan av cykelinvesteringar inte värderas fullt ut. Istället är restiden den avgörande faktorn i samhällsekonomiska transportkalkyler. Det missgynnar cykeln vars restid sällan ges ett samhällsekonomiskt värde. Ett effektivt sätt att främja cykel är utifrån konceptet delad hastighet som innebär att gång- och cykeltrafikantens hastighet blir normen på en given sträcka i stället för bilens dito.
Det är dags att folkhälsoperspektivet får stå i centrum i prioriteringen av trafikslag. Och att vi låter finansieringen av infrastruktur spegla de mål och visioner som har beslutats på regional och kommunal nivå.
Björn Sax Kaijser
Cykelplanerare Sweco
David Lindelöw
Doktor i trafikplanering och trafikplanerare Sweco
Mats Hermansson
Divisionschef Swecos verksamhet inom samhällsanalys och mobilitet
Vania Khairallah
Hållbarhetsexpert Sweco