Ohälsa och dålig ekonomi för många av Sörmlands änkor

Med sämre pensioner och mindre ägande, samt det ägande man ändå har låst i boendet, har många änkor i Sörmland svårt att klara ekonomin, säger debattörerna.

Med sämre pensioner och mindre ägande, samt det ägande man ändå har låst i boendet, har många änkor i Sörmland svårt att klara ekonomin, säger debattörerna.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2024-07-24 04:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Låga pensioner och mindre ägande gör vardagen svår för Södermanlands 10 500 änkor.

Många av Södermanlands 10 500 änkor har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det försvårar inte bara vardagen utan utgör också en risk för ohälsa. Äldre kvinnor rapporterar i högre grad ångestsymtom än män och ångestproblem är också vanligare hos äldre som uppger att de inte har någon ekonomisk marginal vid oförutsedda utgifter. Om vi ska undvika att fler kvinnor hamnar i samma sits behöver något förändras.
Flertalet av Södermanlands änkor har ägnat stora delar av sitt liv till oavlönat arbete, som att ta hand om familj och hem. Under yrkeslivet har de ofta tvingats till ofrivilligt deltidsarbete och utsatts för lönediskriminering. Det ekonomiska resultatet av detta blir väldigt tydligt när man tittar i pensionskuvertet – i Södermanland har nämligen kvinnor hela 28 procent lägre pension än männen i länet.
De änkor som äger sina hem sedan en längre tid har upplevt en mycket positiv värdeutveckling – en villa i Södermanland som köptes 1981 har i dag ökat i värde med i genomsnitt 3,3 miljoner kronor enligt SCB. Men trots detta gör änkornas låga pensioner det oftast omöjligt att få bolån hos de traditionella bankerna. I praktiken sitter de på en låst skattkista och kan inte komma åt sina egna pengar. Det är en ekonomisk exkludering som drabbar de flesta pensionärer – men änkor med låga pensioner drabbas extra hårt.  

Ett alternativ för de änkor som äger sina hem är att ansöka om kapitalfrigöringskrediter, som gör det möjligt att komma åt värdet som hemmet representerar. Men för de änkor som inte äger sin bostad är den här låneformen inte aktuell. Här närmar vi oss ytterligare en orättvisa: svenska kvinnors ägande är i genomsnitt hälften så stort som männens, vare sig det gäller bostäder, företag eller marker.
Det är hög tid att vi uppmärksammar den här orättvisan som drabbar kvinnor som ansvarat för det mesta av föräldraledigheten, vården av barnen och med deltidsarbete möjliggjort livspusslet. Vi behöver också synliggöra det ojämställda ägandet. De änkor i Södermanland som sitter på en låst skattkista i form av en bostad, vars värde de inte kan få ta del av utan att sälja sitt hem förtjänar bättre. De måste kunna få möjlighet att leva ett drägligt, och i största möjliga mån, friskt liv.  

En ekonomi som går ihop skyddar mot ohälsa. Det är också en rimlig rättvisa för alla som slitit, betalt och obetalt, under ett yrkesliv.