Den svenska folkbokföringen tillhör en av de funktionerna i statsapparaten med längst historia. Redan på 1600-talet genomfördes systematiska insamlingar av grundläggande personuppgifter genom kyrkoböcker. Tillvägagångssättet och folkbokföringens innehåll har förändrats markant, men behovet av en nationell översikt kring vilka personer som bor i vårt land har bestått genom århundradena. 

Med tiden har folkbokföringen blivit en självklar del av välfärdsstaten. De uppgifter som finns i folkbokföringen ligger till grund för en lång rad viktiga beslut, allt ifrån tilldelning av bidrag till planering av bostäder och infrastruktur. Det är med andra ord mycket viktigt att de uppgifter som finns i folkbokföringen är korrekta och tillförlitliga. 

Dessvärre är det ofta långt ifrån fallet i dag. De allra flesta är självfallet ärliga och har inget intresse av att lämna fel uppgifter till folkbokföringen. Skatteverket uppskattar dock det totala folkbokföringsfelet till cirka 200 000 individer och det finns allt för många exempel på hur kriminella satt i system att fuska till sig bidrag de inte har rätt till eller undgå myndigheter som polisen och kronofogden. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas. 

Sedan regeringen tillträdde har flera viktiga steg tagits. Skatteverket har bland annat givits i uppdrag att genomföra riktade kontroller. Likaså har myndigheten fått i uppdrag att öka antalet bosättningskontroller för att identifiera personer som saknar uppehållstillstånd. Det är viktiga åtgärder men det finns mer kvar att göra.

Det är därför glädjande att Sverige nu tagit två ytterligare steg mot en mer tillförlitlig folkbokföring. Först en reform som ger Skatteverket möjlighet att behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval. Reformen innebär att myndigheten får nya och effektivare verktyg för att kontrollera områden med hög risk för fel och fusk vilket kommer bidra till att förebygga och upptäcka felaktig folkbokföring. 

Därefter ett uppdrag där myndigheten ska föreslå fler åtgärder som kan ingå i en folkräkning. Detta för att hitta fler effektiva åtgärder som tillsammans med kontroller kan öka kvalitén i folkbokföringen. Totalt satsar regeringen en halv miljard kronor på folkräkning de kommande åren för att motverka felaktig folkbokföring. 

Den växande vågen av bidragsbrottslighet innebär en stöld från alla hederliga medborgare och besluten om åtgärder kommer innebära ett hårt slag mot de kriminella som systematiskt fuskar med folkbokföringen. Äntligen har vi en regering på plats som är redo att på allvar ta itu med problemen.

Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Riksdagsledamot Södermanland

Anna af Sillén (M)
Riksdagsledamot Södermanland

Boriana Åberg (M)
Riksdagsledamot Skatteutskottet