Efter en slutlig omröstning i europaparlamentet i slutet av juni har EU nu beslutat att minska utslÀppen av vÀxthusgaser med 55 procent till 2030 jÀmfört med 1990 Ärs nivÄer, en ambitionshöjning frÄn tidigare 40 procent. Inför det stora klimatmötet i Glasgow i höst har vi det senaste Äret sett hur ambitionerna höjts Àven frÄn USA, Kina, Japan och flera andra stora utslÀppslÀnder.
Ăven om mĂ„len fortfarande Ă€r otillrĂ€ckliga för att möta den globala uppvĂ€rmningen finns ett hopp i att flera lĂ€nder nu Ă€ven utnyttjar det behov av ekonomisk stimulans som skapats i spĂ„ren av coronapandemin till att genomföra stora satsningar pĂ„ klimatet. 30 procent av det Ă„terhĂ€mtningspaket pĂ„ 750 miljarder euro som EU beslutat om kommer att lĂ€ggas pĂ„ klimatĂ„tgĂ€rder och samtidigt har Frankrike och Tyskland presenterat egna satsningar pĂ„ vĂ€tgas som Ă€r 20-30 gĂ„nger större Ă€n hela det svenska industriklivet.
Sveriges statsskuld pÄ 38 procent av BNP Àr bland de lÀgsta i EU vilket skapar möjligheter att satsa stort och skapa förutsÀttningar för genomförandet de 22 fÀrdplaner för fossilfri konkurrenskraft som nÀringslivets olika branscher tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.
MÄnga projekt i Sverige har möjligheter att pÄverka vÀxthusgasutslÀppen pÄ en global nivÄ. Utvecklingen av fossilfritt stÄl och hÄllbara batterier som gör att man nu pratar om en nyindustrialisering av norra Sverige, omstÀllningen av Preems raffinaderi i Lysekil till att producera biodrivmedel och satsningen pÄ klimatneutral cement i Slite Àr bara nÄgra exempel.
Det handlar inte om vÀlgörenhet utan Àr en rationell analys av företagen om framtida marknader. Men de Àr ocksÄ beroende av en aktiv politik och dÀrför behöver vi nu se storskaliga satsningar i höstens budget.
Tre viktiga satsningar som behövs i höstens budget Àr:
1. InrÀtta en grön investeringsbank som ocksÄ startar ett antal gröna industrifonder. SÄ kan staten minska den ekonomiska risken för privata investeringar vid omstÀllningen.
2. AvsÀtt cirka 10 miljarder per Är under 10 Ärs tid för en stor nationell satsning pÄ utbildning- och kompensenslyft. Det handlar bÄde om vidareutbildning av redan yrkesverksamma samt att skapa fler gymnasie- och yrkesutbildningar med inriktning mot bland annat elektrifiering och batteri-, vÀtgas- och processindustrin.
3. Tredubbla investeringarna i elledningar och gör stamledningar till ett riksintresse. NÀr industrin elektrifieras och efterfrÄgan pÄ grön vÀtgas ökar krÀvs stora satsningar pÄ elnÀtet och nÀtutvecklingsplanen bör utgÄ frÄn behoven i fÀrdplanerna.
Med skÀrpta klimatmÄl frÄn sÄvÀl EU som USA startar nu kapplöpningen ut ur det fossila samhÀllet pÄ allvar. Genom att satsa storskaligt kan Sverige vara med och leda utvecklingen samtidigt som vi skapar jobb och stÀrker vÀlfÀrden.
Svante Axelsson
Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige