Extremare väder, åldrande ledningar, eftersläpande underhåll och låg kunskap om problematiken gör vårt VA-nät allt mindre hållbart. Snart ett och ett halvt år har gått sedan den omfattande dricksvattenutredningen presenterades. När ska regeringen agera?
Förra onsdagen utfärdades en kokningsrekommendation i delar av Eskilstuna då bakterier påträffats i kranvattnet. Sedan dess har mängden klor i vattnet ökats och ledningarna spolats, men än så länge är det oklart hur långvarig situationen blir eller varifrån bakterierna kommer. Företeelsen belyser ett bland politiker sedan länge känt problem: förnyelsetakten av våra VA-nät är underdimensionerad.
I dag är den genomsnittliga utbytestakten av VA-ledningarna 260 år trots att deras tekniska livslängd uppskattas till ungefär 100 år. Underhållsbehovet skjuts på framtiden trots att vi redan i dag ser konsekvenserna av nätens ålder: en ökande mängd läckor, avbrott i vattenförsörjningen och – främst – bristande dricksvattenkvalitet.
När Dricksvattenutredningen presenterades i april 2016 konstaterade utredaren Gunnar Holmgren att svenskt dricksvatten riskerar att försämras inom en snar framtid om inte åtgärder vidtas.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht kommenterade:
– Det är vårt viktigaste livsmedel. Utan vatten har vi inget liv, så de pengarna ska nog inte vara något problem att få fram. (Ekot, 26/4 2016)
När analysföretaget United Minds frågade svenska VA-chefer om de anser att det från politiskt håll finns en tydlig strategi för hur vi ska klara underhållet av VA-systemet, svarade nästan hälften nej. Utan ett fungerande VA-system – ingen fungerande dricksvattenförsörjning. Vi på branschorganisationen VA-Fakta ser fyra punkter som regeringen måste prioritera:
- Förenkla kommunal samverkan. VA-utmaningen är störst för kommuner med gles bebyggelse. Samverkan mellan kommuner och VA-huvudmän kan ge skalfördelar och hjälpa kommuner att möta kompetens- och resursbrist.
- Se över finansieringen. De statliga anslagen till Sveriges kommuner måste öka för att prioritering av VA-näten ska göras och kommunala företrädare måste våga höja VA-taxan för att möjliggöra ökade investeringar.
- Utöka möjligheterna att fondera medel. Att underlätta beslut om att fondera medel – att skapa en buffert för att finansiera framtida underhåll – är centralt för kommuners chanser att säkra en långsiktig underhållsfilosofi.
- Gör det obligatoriskt att ta fram en förnyelse- och klimatanpassningsplan. Många kommuner saknar i dag en plan för föryngring och anpassning av VA-näten, vilket bäddar för uppskjutna underhållsbehov. Detta ökar dessvärre risken för kostsamma akutlagningar och översvämningar på sikt.
Snart ett och ett halvt år har gått sedan slutsatserna från den tre år långa utredningen presenterades. Samtidigt ökar läckor och dricksvattenavbrott i såväl omfattning som frekvens. När ansvariga politiker nu har ett gediget underlag att utgå ifrån, varför ser vi inget hända?
Tillfället att trygga Sveriges dricksvatten är nu.
Hampe Mobärg
VD Maskinentreprenörerna och samordnare VA-Fakta
Anders Mårtensson
VD VVS-Fabrikanternas råd och samordnare VA-Fakta
Mats Rosman
Svenska Rörgrossistföreningen VVS och samordnare VA-Fakta
VA-Fakta ett branschinitiativ inrättat 2013 som verkar för att öka kännedomen om VA-systemens underhållsunderskott som dagligen får samhällskonsekvenser. Bakom VA-Fakta står Maskinentreprenörerna, Svenska Rörgrossistföreningen och VVS-Fabrikanternas Råd.