Mer kan vi göra för de med funktionsnedsättning

Kan man som synskadad, nedsatt hörsel eller använder rullstol eller liknande delta på likvärdiga grunder som alla andra? Hur har vi anpassat vårt samhälle för de med olika psykiatriska diagnoser? Dessa frågor ställer dagens debattörer.

Kan man som synskadad, nedsatt hörsel eller använder rullstol eller liknande delta på likvärdiga grunder som alla andra? Hur har vi anpassat vårt samhälle för de med olika psykiatriska diagnoser? Dessa frågor ställer dagens debattörer.

Foto: Kyrre Lien/NTB/TT

Debatt2022-12-02 21:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 3:e december är det den internationella funktionshinderdagen som FN belyser varje år. Så även här i Sverige. I dagarna två genomför länsstyrelserna tillsammans med Myndigheten för delaktighet (MFD) en konferens för att lyfta funktionsrättsfrågor. Dagar som visar på vilka utmaningar vi har kvar att lösa men också vilka bra och framgångsrika lösningar vi redan gjort, nog så viktigt. 

Vi behöver tillsammans utbyta erfarenheter mellan kommuner, regioner och intresseorganisationer. De sistnämnda är nog den viktigaste spelaren för oss politiker för att vi skall få förståelse och kunna få goda råd. Därför har Vingåkers kommun ett särskilt råd för just sådant utbyte, Funktionsrättsrådet. 

Har vi det jämlika samhället idag? Nej skulle vi bestämt vilja påstå. Kan man som synskadad, nedsatt hörsel eller använder rullstol eller liknande delta på likvärdiga grunder som alla andra? Hur har vi anpassat vårt samhälle för de med olika psykiatriska diagnoser? Ser vi verkligen till att nu när vi skall bygga nya bostadsområden säkerställer att alla kan bo där? 

Vi tror att vi behöver höja medvetandegraden och kunskapen kring dessa frågor bland de beslutande politikerna. Det här är frågor vi inte kan lämna över helt på våra tjänstemän. Det är vi som måste ställa frågor och krav när vi bygger nytt eller bygger om. Kommunen skulle behöva ha ett närmare samarbete med fastighetsägarna. Vi skulle också behöva ha ekonomiska incitament för att göra förbättringar i tillgängligheten. Vi har gjort mycket men vi har en del kvar att göra.

Här är några saker som det nya minoritetsstyret i Vingåker behöver jobba med framöver.

  • Framkomligheten är på vissa ställen rent ut sagt bedrövlig, Köpmangatan till exempel
  • Hörslingor saknas på flera offentliga platser
  • Försäljningsombud för tågbiljetter saknas
  • Säkerställa utrop på tågstation
  • Ledsagning från tågstation fungerar inte tillfredsställande
  • Förbättra ljudmiljön i klassrummet och skolan
  • Säkerställa att alla medborgare kan kommunicera med kommunen och ta del av den kommunala informationen

Varför skall kommunen behöva jobba med dessa frågor? Ja det handlar ju om att alla skall kunna leva ett gott liv på så lika villkor som möjligt. 

Nu kan man ju tycka att vi som styrt i flera år borde ha gjort något åt allt detta, håller helt med. Vi behöver vara självkritiska och inte peka finger åt någon. Det handlar om att vilja göra något åt ojämlikheterna vilket betyder avsätta skattemedel för just detta. Vi behöver också öka samarbetet med intresseorganisationerna, där rådet behöver få en starkare ställning i samhällsutvecklingen. 

Tillsammans kan vi hitta bra lösningar, men det krävs mod och vilja.

Robert Skoglund (S)
Ordförande socialnämnden

Camilla Tiredal (S)
Ledamot socialnämnden