Enligt Skolverket misslyckas omkring 20 procent med att fullfölja sin gymnasieutbildning inom den avsedda tiden, och en del hoppar av studierna helt eller lämnar med ofullständiga betyg. Vad händer med dessa ungdomar? Vad kostar dessa avhopp samhället? Och finns det någon lösning?
Bland annat Skolverket menar att Sveriges folkhögskolor spelar en viktig roll för att hjälpa dessa ungdomar att undvika utanförskap. Genom att erbjuda allmänna kurser där deltagarna kan läsa in gymnasiekompetens i en mer flexibel och stödjande miljö, bidrar folkhögskolorna till att ge ungdomar en andra chans.
Den pedagogiska modellen på folkhögskolor fokuserar på individuella behov och bemyndigande, och inkluderar ofta handledning och undervisning i mindre grupper. Detta gör att många som misslyckats i traditionella skolmiljöer får nya möjligheter att utvecklas och förbereda sig för arbetslivet eller högre studier. Dessutom bidrar folkhögskolornas sociala miljö till att stärka deltagarnas självförtroende och känsla av sammanhang.
I boken “Om folkhögskolan - en särskild utbildningsform för vuxna” skriver författarna och tidigare forskare på området: “När en stor andel elever lämnat gymnasiet utan fullvärdiga betyg och utan möjligheter till lönearbete och vidare studier, har folkhögskolans behörighetsgivande kurser antagit rollen som det svenska utbildningssystemets “supernanny”.”
Folkhögskolor arbetar ofta med små grupper och personligt stöd. För elever som kanske haft det svårt att följa en traditionell utbildningstakt, till exempel på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykisk ohälsa, blir denna flexibla modell en viktig resurs. Det hjälper många att utvecklas i sin egen takt och nå sina mål.
Den sociala miljön på folkhögskolor är stödjande och fokuserar på gemenskap. Många unga som har halkat ur den vanliga skolgången upplever känslor av utanförskap. På folkhögskolor bemyndigas deltagarna och bygger därigenom självförtroende, utvecklar sociala färdigheter och delaktighet i samhället.
Studier visar att många som studerat på folkhögskola går vidare till arbete eller högre studier. Dessutom bidrar utbildningen till att minska ungdomsarbetslöshet, förbättra psykisk hälsa och stärka den sociala sammanhållningen. Genom att ge unga en andra chans minskar också risken för kriminalitet och långvarigt ekonomiskt utanförskap, vilket innebär stora vinster för samhället.
Gymnasieavhopp i Sverige har stora ekonomiska och sociala konsekvenser. Varje elev som inte slutför gymnasiet riskerar arbetslöshet, lägre inkomster och sämre hälsa, vilket leder till högre kostnader för samhället.
Kostnaden för ett enda gymnasieavhopp beräknas till miljonbelopp i uteblivna skatteintäkter och ökade utgifter för bland annat socialtjänst och arbetslöshetsstöd. Totalt uppskattas dessa avhopp kosta samhället flera miljarder kronor varje år.
Folkhögskolor är en oumbärlig del av Sveriges utbildningssystem och en viktig aktör för att bekämpa ungas utanförskap – en “supernanny”. Folkhögskolor erbjuder inte bara utbildning, utan också möjligheten till ett nytt kapitel i livet för tusentals individer varje år.
En kursdeltagare skrev så här: “Folkhögskolan är denna okända andra chans, som en sorts superhjälte bakom skuggorna, endast känd för dem den räddar.”
Det är dags att folkhögskolorna får det erkännande de förtjänar, istället för nedläggningshot som nu är fallet i Sörmland, där SD vill avyttra Åsa folkhögskola.
Folkhögskolor är en tillgång för hela samhället!