Sverige gav till slut kvinnor rösträtt 1921. Det var för drygt 100 år sedan, men långt efter flera andra länder. Många hävdade att det inte var klokt. Detsamma gällde inför att tidigare omyndigförklarade skulle få rösta för första gången 1991. Trots att motståndet var stort då, är det ytterst få som skulle argumentera emot dessa gruppers rätt att rösta idag.
Det är nu snart ett halvt sekel sedan den senaste sänkningen av rösträttsåldern gjordes, nämligen från 19 till 18 år. Det är hög tid för en ny sänkning – inför 16 års rösträttsålder! För att demokratin ska fungera väl krävs att den utvecklas.
Unga människor tillför unika perspektiv, idéer och lösningar. De vill vara med och påverka. Klimatdebatten visade detta med all önskvärd tydlighet. Det var de unga som höjde rösten, gick ut på gatorna och strejkade framför riksdagen. Det var de som på allvar satte klimatkrisen i strålkastarljuset.
Ur ett internationellt perspektiv är 16 års rösträttsålder långt ifrån ovanligt. I länder som Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien, Ecuador får 16-åringar rösta, så även i delar av USA, Tyskland och Estland. I vårt grannland Norge har en testverksamhet genomförts på lokal nivå. Det finns flera starka skäl till en sänkning. Varannan ung person känner sig inte inkluderad i samhället och de flesta upplever att de inte har inflytande över det politiska beslutsfattandet.
Sverige har idag Europas högsta genomsnittsålder för förstagångsväljare – 20 år. Med en sänkning av rösträttsåldern till 16 år skulle genomsnittet i stället vara 18 år. De flesta ungdomar skulle gå på gymnasiet när de röstar för första gången, vilket ger goda möjligheter till att få kunskap, att ställa frågor och diskutera. En tydlig erfarenhet från Norges försöksverksamhet i lokala val är att 16 års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver.
Demokratiutredningen från 2016 föreslog att en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder bör genomföras vid lokala val. Ett 20-tal kommuner har på olika sätt visat sig positiva till detta.
Miljöpartiet lägger nu en motion i kommunfullmäktige för att Katrineholm ska vara med och kunna ta detta viktiga steg inför kommunvalet 2026. Vi uppmanar därför alla partier att stötta initiativet och rösta för Miljöpartiets motion. Du som bor i Katrineholms kommun kan också höra av dig till dina politiker och uppmana dem att agera!
Nicklas Adamsson (MP)
Gruppledare och kandidat till kommunfullmäktige och riksdag
Amanda Lind (MP)
Tidigare kultur- och demokratiminister
Camilla Hansén (MP)
Riksdagsledamot