Forskarna är eniga, om inget drastiskt görs för att minska utsläppen av växthusgaser och stoppa artutrotningen riskerar vi mänsklighetens framtid, med minskad matproduktion, sämre tillgång till sötvatten, dränkta kustområden och värmeperioder med extrem hetta och annat extremväder. 

Förödande bränder observeras allt oftare i exempelvis Amazonas, Indonesien, Ryssland, USA och Arktis. Förutom faran för de livsmiljöer som förstörs och de människor som drabbas, bidrar de till att utsläppen av växthusgaser ökar. 

Arktis är också extra känsligt då det finns mer kol lagrat i permafrosten, än allt kol i luften. Därför är det avgörande att permafrosten inte tinar. Klimatförändringarna i Arktis sker nu 2,5 gånger snabbare än förra seklet.

Hela världen påverkas när haven värms upp och isblock och glaciärer smälter, vilket kommer leda till förhöjningar av havsnivåerna. Det kommer i sin tur påverka så många som 1 miljard människor redan år 2050. Risken är stor att detta kommer leda till stora flyktingströmmar.

I Antarktis upptäckes nyligen ett hål inne i Thwaitesglaciären, som är 300 meter djupt och lika stort som Manhattan. Om den och omliggande glaciärer försvinner ökar havsnivån med 3 meter.

Valrosshonorna i Stilla Havet kämpar för att deras ungar ska överleva när det inte finns havsis att vila på, de går i land och många trampas ihjäl av artfränder. En halv miljon Grönlandssälsungar drunknar och fryser ihjäl varje år då de ramlar ned i det iskalla havet, när havsisen bryter upp tidigare på året. 

Niila Inga, renägare från Laevas sameby, sammanfattar klimatförändringarna: ”renarna får svårare att finna föda och överleva när snö- och isförhållandena ändras”. Klimatförändringarna förändrar spelrummet här och nu.

Vi kan inte förhindra en dramatisk förändring i Arktis de kommande 30 åren. Men vi kan påverka vad som kommer att ske efter 2050. Sveriges regering kan göra mer, exempelvis öka takten i det nationella klimatarbetet, återskapa viktiga våtmarker i Sverige, fortsätta bidra till anpassning och utsläppsminskningar i andra länder och fortsätta ha en pådrivande roll för att EU ska sätta ett nettonoll-mål till 2050.

Jorden förlorar sin kryosfär och Arktis är ground zero för planetens klimatkris. Vi står vid ett vägskäl: vi kan välja en hållbar väg mot en global uppvärmning på max 1,5 grader, eller vår nuvarande, ohållbara mot tre grader. 

Håkan Wirtén

Generalsekreterare WWF 

Tom Arnbom

Expert Arktis och hav, WWF