Jag har med stort intresse och engagemang tagit del av den pågående diskussionen i media om Guldhuset i Katrineholm. Nu väljer jag att själv ge mig in i debatten, inte omedelbart för att torgföra min egen åsikt (jag är emot att bygga Guldhuset) utan för att tillföra diskussionen några perspektiv utifrån ett nationellt mål om gestaltad livsmiljö. 

Riksdagen beslutade 2018 om att ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” Målet kan, enligt Boverkets hemsida, vara vägledande för kommuner och ska uppnås bland annat genom att:
- hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden,
- estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas,
- miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla.

Vad menas med gestaltad livsmiljö enligt riksdagens målsättning? Bland annat en miljö som bidrar till ökad hälsa, välbefinnande och trivsel och som fungerar för människor i alla åldrar med olika funktionsförmågor. Vidare avses att det är lika viktigt att ta vara på befintliga kulturvärden och att förvalta dessa som att skapa nytt: Perspektivet gestaltad livsmiljö innebär en helhetssyn där kulturarv och kulturmiljö är självklara delar. 

Det finns en risk om kortsiktiga ekonomiska aspekter överordnas andra hänsyn. På längre sikt kan såväl sociala och ekologiska som långsiktigt ekonomiska värden förloras. I stället bör gestaltning av livsmiljön på ett tydligt sätt ta utgångspunkt i människan, hennes behov och livskvalitet samt allas rätt till inkluderande och långsiktigt hållbara miljöer. I ljuset av ovanstående tycks för mig såväl länsstyrelsens som Sörmlands museums kommentarer och synpunkter som högst relevanta. 

Att avfärda meningsmotståndare som bakåtsträvare utan framtidstro menar jag är lågvattenmärke i argumentationen. Däremot är det relevant att lyfta fram sakskäl i debatten som kulturhistoriska värden, inkludering, långsiktigt hållbar utveckling och människors livsmiljö och livskvalitet. Även estetiska värden hör till sakskälen och ska inte nedvärderas som känslosamt nostalgiska. Katrineholm borde kanske ha ett skönhetsråd? I Stockholm finns sedan många år ett rådgivande skönhetsråd som på ett tidigt stadium får möjlighet att yttra sig i såväl detaljplane- som bygglovsärenden.

Mait Walderlo
Katrineholm