I förslag till övergripande plan med budget för 2020-22 ser vi politikens planer för vår skola. Där finns formuleringar som väcker frågor. Avsnittet som handlar om bildning har rubriken ”En stark och trygg skola för bättre kunskaper”. Är det en beskrivning som redan är sann, eller av ett ännu inte uppnått önskat läge? Nästa fråga är vad definitionen av ”stark” är när det gäller utbildning?

Skolplanens resultatmål formuleras: 

– Trygg och utvecklande förskoleverksamhet. ”Trygg” klaras på en acceptabel nivå för det mesta men inte utan stora påfrestningar vid exempelvis sjukdom. ”Utvecklande” får ofta stå tillbaka när personal saknas. Vi sliter hårt på förskollärarna och riskerar att sjunka lägre i andelen behöriga.

– Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat. Vi ligger ännu på en för riket alltför låg nivå. Utvecklingstakten är inte heller särskilt hög. I en kommun som vår ser Lärarförbundet att resurserna måste vara större än i andra kommuner med andra förutsättningar vad gäller socioekonomi. Andelen utbildade lärare (elevernas viktigaste resurs) behöver höjas på enskilda skolenheter.

– Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat. Andelen som klarar detta är kopplat till hur skolan klarar att anpassa och ge stöd till elever med olika hinder för höga prestationer. Även här är man direkt beroende av rätt kompetenser.

– Ökad trygghet i skolan. I en skola där elever lyckas, uppstår ett tryggare klimat. I lärarbristens fotspår följer lätt en oönskad oro. Man vet från forskningen att lärarbyten inte är en framgångsfaktor. Arbetsmiljön för lärare och elever hänger ihop – stressade lärare ger stressade elever. Ideliga kontroller/rapporter av elevers resultat har säkert ett syfte men kan slå tillbaka när lärare tvingas lägga mer av sin arbetstid på sådant. Det kan handla om att mata in elevers kunskapsstatus i olika system, ibland flera gånger per termin.

– Mer fysisk aktivitet och utveckling av skolmåltiderna ska stärka barns och elevers hälsa och studieresultat. Lokaler begränsar redan i dag. Även om förbättringsarbete pågår, kan ingen ökning av antal idrottstimmar ske nu. Skolmaten är viktig, liksom den miljö där maten ska intas.

– Fler studerande ska klara målen i kommunal vuxenutbildning. Om detta ska vara rimligt, behöver de kortade utbildningstiderna omgående utvärderas. 

– Fler ska gå vidare till studier på eftergymnasial nivå. I vår stad är detta ingen självklarhet. Vi är i dagsläget ingen stor studieort vad gäller eftergymnasiala studier. Vårt fokus bör ligga på att prestera bra resultat i alla steg före högskola och universitet. Det kommer i sig att på sikt leda till att fler satsar på eftergymnasial utbildning. Att värna den högskoleutbildade personal man i dag har anställd, ger tydliga signaler om att utbildning lönar sig.