Inte läge att spara på skolan när resultaten är dåliga

Resultaten i Katrineholms grundskolor har försämrats sedan kommunen satte sina mål 2018, skriver Victoria Barrsäter (C) tillsammans med Leif Strand (C) och Jesper Ek.

Resultaten i Katrineholms grundskolor har försämrats sedan kommunen satte sina mål 2018, skriver Victoria Barrsäter (C) tillsammans med Leif Strand (C) och Jesper Ek.

Foto: Roger Culmsee

Debatt2020-06-29 05:41
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

All heder och vårt största möjliga tack till Katrineholms skolpersonal och elever för den insats ni har gjort under så otroligt ovanliga och utmanande villkor denna vår. Men hur ser uppbackningen från ledande politiker egentligen ut?

Nyligen presenterades betygsresultaten för våren 2020. En lättad Johan Söderberg (S), ordförande för bildningsnämnden, konstaterade att coronapandemin inte försämrat resultaten ytterligare. Det var ju för väl.

“Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat” skrev Socialdemokraterna och Moderaterna i nu gällande kommunplan och detsamma för gymnasieskolan. Det är inte konstigt att Katrineholm uppnår så låga resultat när målen är så vaga och när skolan har ständigt nya sparkrav. För redan samma vår som kommunplanen antogs så skar man 14 miljoner kronor från bildningsnämndens budget och ytterligare 13,6 miljoner i nedskärning aviseras nu av S och M för 2021.

Det har så här långt resulterat i att nästan 4 av 10 elever gick ur grundskolan i år utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en försämring av ett redan dåligt resultat med var fjärde elev för två år sedan när målet sattes.

Ett annat sätt att se på grundskolans resultat är att titta på genomsnittligt meritvärde. Det högsta möjliga värdet, A i alla ämnen, ger 340 poäng. För Katrineholms kommunala skolor är det värdet i år 200,9, vilket motsvarar strax under D i alla betyg. En försämring med 7,6 poäng från 2018 när målet sattes. I förhållande till Sveriges övriga 289 kommuner ligger Katrineholm och skvalpar bland de 25 kommuner med sämst resultat. Snittet i hela Sverige är 223,3

Vad gäller Katrineholms kommunala gymnasieskola så är det ungefär 80 av årets 363 elever som inte tog sin examen. Även här ligger betygsnivån på elever från de kommunala gymnasieutbildningarna i bottenskiktet i jämförelse med landets andra kommuner och glappet ökar.

I det här läget går man ut med att bildningsnämnden ska spara ytterligare 13,6 miljoner kronor. Det motsvarar 22 behöriga lärare.

Det här är inget annat än ett stort svek mot våra barn och unga. Vi behöver sätta tydligare mål och vi behöver ge förutsättningarna för att nå dem. Det duger inte med att “fler ska klara målen och nå höga resultat” och det duger verkligen inte att spara ytterligare 13,6 miljoner på bildningsnämnden som nyligen redan har minskad ram om 14 miljoner.

För oss i Centerpartiet är det självklart att vi inte kan fortsätta svika vart tredje barn eller var fjärde ungdom. Våra barn, och deras lärare, förtjänar bättre förutsättningar, bättre stöd och bättre politisk ledning än de har i dag. För om det är någonstans i kommunens verksamhet som det ska satsas, så är det på barn och unga. De är våra framtida samhällsbärare. För det behövs ett nytt ledarskap, konkreta mål och en gemensam långsiktig vision om att skapa en attraktiv skolkommun som ger varenda unge förutsättningar att växa till sin fulla potential.


Victoria Barrsäter (C)
Ledamot i Bildningsnämnden, Katrineholm

Leif Strand (C)
Ersättare i Bildningsnämnden

Jesper Ek
Socialliberal