Efter sommarlovet får Sörmlands skolelever nya ordningsregler, då nya lagar om trygghet och studiero börjar gälla den första augusti. Men ska studieron bli bättre krävs det mer, bland annat upprustade lärmiljöer. Även skolans huvudmän behöver ta sin del av ansvaret för studieron.
I början av sommaren beslutades nya lagar för ökad trygghet och studiero, med nya ordningsregler för landets skolelever som börjar gälla efter sommarlovet. Bristen på studiero är akut. I Katrineholm anser exempelvis endast 35 procent av eleverna att det alltid eller ofta råder studiero på lektionerna, enligt en enkät från Skolinspektionen.
Det är välkommet att studiero nu definierats: ”att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen”. Snävare definitioner har tidigare gjort gällande att studiero råder om eleverna sitter tysta på sina platser. Så fungerar inte dagens undervisning. Det är dock fortfarande otydligt hur goda förutsättningar för koncentration ska skapas. Huvudfokus är på ordningsregler såsom personalens befogenhet att ingripa fysiskt och begränsa användningen av mobiltelefoner.
Vi bör inte lägga allt ansvar för studieron på eleverna. Ansvaret för den i sammanhanget så viktiga fysiska miljön ligger på skolledningen och skolans huvudmän, såväl kommuner som friskolor.
En granskning av Skolvärlden visar att sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler. Samtidigt menar Skolverket att många skolor behöver renoveras och moderniseras. Sverige lägger i dag bara fyra procent av sin utbildningsbudget på kapitalutgifter, som renovering och reparation av skolbyggnader. Norge investerar mer än tre gånger så stor andel av sin budget – 13 procent.
Skolans fysiska miljö påverkar förutsättningarna för studiero. I en ny rapport från Ecophon uppgav sju av tio tillfrågade högstadie- och gymnasieelever att höga ljudnivåer försvårar deras koncentration. Elever med särskilda behov, exempelvis elever med en NPF-diagnos eller hörselnedsättning, är känsligare för en dålig ljudmiljö. Många av dessa elever går i skolor helt utan extra anpassningar av den fysiska miljön, eller byggda utifrån akustiska standarder som inte möter deras särskilda behov.
Skolledningar och skolans huvudmän måste ta sin del av ansvaret. Vi behöver investera mer i svenska skolors skick och utformning. Det förebyggande arbetet för studiero behöver innefatta att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla barn. För att åtgärda ljudmiljön är det också hög tid att införa obligatoriska akustikkontroller i Katrineholms skolor, likt de ventilationskontroller som sker idag.
Med ett nytt fokus på förebyggande arbete och tillgängliga lärmiljöer bygger vi mer hälsosamma och inkluderande skolor, med bättre studiero. Det förtjänar Katrineholms elever.