Nyligen presenterade svenska riksdagsledamoten Annicka Engblom rapporten The role of the media in times of crisis för Europarådets parlamentariska församling. Det skedde mot bakgrund av nyhetsrapporteringen under pandemin, men liknande diskussioner sker kopplade till säkerhetsläget och spänningarna mellan Ryssland, Europa och USA.

Europarådet balanserar mellan att å ena sidan vilja stödja korrekt nyhetsrapportering och å andra sidan bevara mediers självständighet, där ansvaret för vad som publiceras ytterst är en utgivarfråga.

Dagspressen, organiserad i TU – Medier i Sverige, har för miljoner svenskar en samhällsviktig roll. SOM-institutet konstaterar i Förtroende för medier: Vinnare och förlorare under pandemin, att svenska medier ”spelat en viktig roll /…/ genom att förmedla nyheter och information om coronaviruset och genom att granska myndigheter, ansvariga politiker och andra centrala aktörer”.

Hur starka politiska intressen som än må finnas om att i krigs- eller annat krisläge säkerställa ”rätt” rapportering, måste nyhetsförmedlingen få vara fri och oberoende.

Flera myndigheter har dock inte levt upp till offentlighetsprincipen rörande hanteringen av pandemin (Ds 2021:35). TU:s medlemmar har vittnat om överdrivet hemlighetsmakeri och sekretessparagrafer. Medborgares krav på information har ställts mot samhällsskydd. Det förekommer uppgifter om att handlingar raderats. Sådant ger grogrund för misstänksamhet och konspirationsteorier som ingen är betjänt av.

Offentlighetsprincipen är grunden för ett fritt och öppet samhälle. Det går inte att kombinera med att medieföretag åläggs särskilda politiska restriktioner eller krav i kristider.

Radioprogrammet Medierna har uppmärksammat att det i tillstånden för SR och SVT framgår att de vid högsta beredskap ska agera som ”självständiga organisationer med totalförsvarsuppgifter och lyda direkt under regeringen”. När redaktionen sökt kulturminister Jeanette Gustafsdotter och bett om klargörande, har hon skriftligt svarat att ”både att SR och SVT tillhör totalförsvaret och därmed ska lyda under regeringen vid högsta beredskap, men också att de fortsatt ska vara självständiga organisationer och så långt möjligt ska upprätthålla samma strukturer som under fredstid”.

Det här är en tydlig skillnad mellan public service-bolagen och fria, oberoende medier. Dagspressen kan aldrig acceptera sådan politisk ledning, oavsett utfästelser om självständighet. Men de senaste decennierna har flera försämringar skett inom tryck- och yttrandefriheten samt begränsningar av offentlighetsprincipen. Detta är en oroande utveckling som måste vändas.

TU förordar därför en tryck- och yttrandefrihetskommission med uppdrag: 
Att analysera konsekvenserna av de förändringar som skett de senaste tio åren.
Att lämna förslag om hur inskränkningar eller begränsningar kan återställas och säkras för framtiden.

Johan Taubert
VD, TU – Medier i Sverige