Omställningsstudiestödet som infördes i oktober 2022 vänder sig till yrkesverksamma som vill framtidssäkra sin kompetens genom studier. Stödet är en del av Trygghetsöverenskommelsen som förhandlades fram av fackförbund och arbetsgivare och ger möjlighet att studera med bättre ekonomiska förutsättningar än det reguljära studiestödet.
Intresset för det nya studiestödet har varit stort. I slutet av januari hade över 26 000 ansökningar kommit in till CSN. Än så länge är det dock få ansökningar som godkänts. Färsk statistik från CSN visar att drygt 700 ansökningar har godkänts. I Södermanland har 18 personer hittills beviljats omställningsstudiestöd.
Den tidiga statistiken från omställningsstudiestödets första ansökningsperiod visar att många beviljade ansökningar leder till typiska bristyrken som sjuksköterska, polis och lärare. Även om regelverket kring omställningsstudiestödet inte utesluter att det används för bristyrken så har grundtanken med reformen inte varit att det ska fungera som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Det är viktigt att komma ihåg att omställningsstudiestödet är ett resultat av partsgemensamt arbete där förändringar i arbetsrätten viktats mot ett generöst studiestöd för att underlätta kompetensutveckling och omställning på arbetsmarknaden. Det är därför av stor vikt att värna reformens grundläggande syfte och inte låta den förvandlas till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Framtidens arbetsmarknad kräver både bred och djup kompetens. Även personer med en akademisk utbildning behöver framtidssäkra sin kompetens under arbetslivet. Vi behöver jurister som kan artificiell intelligens och ekonomer som förstår EU:s taxonomi.
För att reformen ska bli framgångsrik behöver takten i handläggningen hos CSN öka. Det kräver sannolikt att utbildningsminister Mats Persson säkerställer ökade resurser så att CSN kan rekrytera fler handläggare.
En annan avgörande faktor är att både politiker och myndigheter ställer sig bakom parternas intention med omställningsstudiestödet och inte låter praxis styra mot att i orimligt hög grad godkänna utbildningar till bristyrken.
Patrik Nilsson
Samhällspolitisk chef, Akavia