Färre får studera på folkhögskola i höst

Behovet av utbildning är stort men landets folkhögskolor tvingas minska antalet utbildningsplatser i höst. Regeringen måste använda hela det svenska utbildningssystemet för att kunna lösa kompetensförsörjningen, skriver Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Behovet av utbildning är stort men landets folkhögskolor tvingas minska antalet utbildningsplatser i höst. Regeringen måste använda hela det svenska utbildningssystemet för att kunna lösa kompetensförsörjningen, skriver Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Foto: Malin Sydne

Debatt2024-08-02 09:50
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den demografiska utvecklingen innebär att färre ska försörja allt fler. Kompetensförsörjningen är därför en central samhällsutmaning. Men samtidigt som arbetsgivare har stora rekryteringsbehov är många arbetslösa. De arbetslösa har inte det kunnande som behövs. Utbildning för fler är därför nödvändigt för att möta arbetsmarknadens behov. 


Utbildningsformen folkhögskola är en fristående, framgångsrik och rikstäckande utbildningsform som sedan 1868 är en omistlig del av det svenska utbildningslandskapet. Den är en del av lösningen på kompetensförsörjningen då nästan samtliga som avslutat sina studier på folkhögskola går direkt ut i arbete eller studerar vidare på framför allt högskola/universitet. 


Folkhögskolan är även viktig lokalt och regionalt. Det regionalekonomiska avtrycket, i form av konsumtion av varor och tjänster, är över 50 miljoner kronor per år och skola. Men medan övriga utbildningsväsendet ges resurser för att utöka sin verksamhet tvingas den utan vinstintresse drivna folkhögskolan minska antalet utbildningsplatser. 


Nivån på anslaget till folkhögskolan i statens budget för 2024 innebar färre utbildningsplatser. Folkhögskolan omfattas inte heller av regeringens satsning på yrkesutbildning, endast yrkesvux och yrkeshögskolan byggs ut med fler utbildningsplatser. 
En jämförelse visar att 25 procent av de studerande på yrkeshögskolan hoppar av sin utbildning. Andelen avhopp från yrkesvux är 14 procent. För deltagare på yrkesutbildning på folkhögskola är motsvarande siffra fem procent. 


Flera tunga instanser är med rätta kritiska mot regeringens utbildningspolitik. Riksrevisionens granskning visar på brister i regeringens styrning och utformning av satsning på yrkesvux. Riksrevisionen menar att folkhögskolan är viktig för personer med kort utbildningsbakgrund men att regeringens politik inte når dessa.

 
Finanspolitiska rådets granskning visar att regeringen behöver bli bättre på att omsätta forskning och beprövad erfarenhet i faktiska åtgärder; det är riskfyllt att förlita sig på yrkesutbildningar på komvux. Lösningen på arbetslösheten handlar om vuxenutbildning och att resurserna verkligen används. 

Alla är nog överens om att fler behöver utbildning men den framgångsrika men den framgångsrika folkhögskolan tvingas minska antalet utbildningsplatser. Regeringen måste fullt ut använda alla delar av det svenska utbildningssystemet för att höja utbildningsnivån i samhället och därmed lösa kompetensförsörjningen. Folkhögskolan är en del av lösningen på denna utmaning.