Mark- och miljööverdomstolen har dömt att Cementas kalkbrytning på Gotland ska upphöra den sista oktober i år – då går det nuvarande tillståndet ut. Nytt tillstånd nekas med motiveringen att den miljökonsekvensbeskrivning som företaget presenterat är undermålig och därför inte kan ligga till grund för ett nytt tillstånd. 

Mark- och miljödomstolen har i en tidigare dom godkänt fortsatt kalkbrytning som miljööverdomstolen genom överklagande fått på sitt bord. Trots att tekniska experter har medverkat i framtagandet av underlaget till beviljat tillstånd så har deras kompetens inte utnyttjats i Mark- och miljööverdomstolens behandling av överklagandet.

Mark- och miljööverdomstolen borde kommentera varför de anser att beviljat tillstånd är felaktigt. Det övergripande syftet med domstolsprövningen är att bedöma hur stora ingrepp i miljön och därmed miljökonsekvenser man kan tillåta med tanke på vilka samhällsekonomiska konsekvenser man får vid ett stopp av kalkbrytningen. Denna helt avgörande fråga smiter domstolen undan genom att hänvisa till brister i ansökan.

Åsikten att fortsatt kalkbrytning inte skulle vara möjlig signalerade Naturvårdsverket när de konstaterade att ”Resultaten i form av simuleringar och beräkningar är inte tillräckliga för att skingra varje rimligt vetenskapligt tvivel om att ingen skada uppkommer på utpekade habitat i de skyddade områdena. [...] Det är inte möjligt att bedöma framtida påverkan på grundvatten beroende ekosystem utan kännedom om flödesvägar i området mellan täckt och skyddsvärda områden. Geologin i området är alltför komplex och heterogen för att slumpmässigt placerade borrhål ska kunna representera ett större geografiskt område”.

Att med olika modeller försöka efterlikna verkligheten kommer aldrig att till hundra procent kunna ge all information som man behöver för att kunna bedöma alla miljökonsekvenser som projektet kommer att medföra. I tillståndet som beviljades finns ett omfattande kontrollprogram med kompensationsåtgärder för problem som kan uppstå. Det går inte att påstå att underlaget till Mark- och miljödomstolens beviljande av tillstånd skulle vara undermåligt med denna stora dokumentation som finns i underlaget och där experter har medverkat i bedömningen av presenterat material.

Mark- och miljööverdomstolen säger ”miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftade med så väsentliga brister att det inte kan utgöra grund för ställningstagande till verksamhetens inverka på miljön”. Domstolen har enligt officialprincipen i miljöbalken skyldighet att också motivera vilka brister som ligger till grund för domstolens ställningstagande. På vilket sätt är gjorda modelleringar felaktiga och hur skulle man kunnat göra dem på ett bättre sätt. 

Att hänvisa till att ett processuellt hinder föreligger för att bedöma själva sakfrågan är att smita undan sitt ansvar att bedöma vilka skador som en fortsatt brytning skulle medföra och väga dem mot de samhällsekonomiska vinster en fortsatt verksamhet kommer att ge.

För att komma vidare så är det rimligt att en fortsatt brytning kan ske medan Högsta Domstolen prövar domen. Här har regeringen ett ansvar att agera så att de samhällsekonomiska skadorna blir minimala. 

Roland Ekstrand
Svensk klimatcertifiering