Nära en av fem i Sörmland svarar i en ny medlemsenkät från Svenska Diabetesförbundet, att de i någon eller stor utsträckning känner oro för om de i år kommer klara av kostnaderna som är kopplade till diabetes. I kombination med potentiella besparingar i vården till följd av kostnadskrisen, så utgör det en giftig cocktail som riskerar att försämra egenvården. Ut över att öka lidandet för personer som lever med diabetes, så kan det mycket väl öka vårdkostnaderna framöver. Regionpolitikerna bör därför se till att förebyggande insatser genomförs och att patientavgifterna inte höjs.

Medlemmar i Svenska Diabetesförbundet vittnar nu om att de har det ekonomiskt svårt. Det gäller även bland de nära 20 000 som lever med diabetes i Sörmland. I enkäten uppger 15 procent i länet, att de under 2022 hade svårt att klara kostnaderna kopplade till sin diabetes.

Mer än 500 000 personer i Sverige lever med diabetes och även mindre kostnadsökningar påverkar resurssvaga grupper, såsom exempelvis äldre med en låg pension. Av enkätsvaren framgår det att många med små ekonomiska marginaler nu avstår vård, samt inköp av hjälp- och läkemedel vilket gör att de får svårare att sköta sin egenvård. Det är en tickande vårdbomb, som ökar risken för komplikationer.

Samtidigt är diabetesvården utmanad på flera håll. Drygt fyra av tio med diabetes i Sverige hade för höga blodglukosnivåer 2022, vilket ungefär motsvarar nivån i Sörmland. Det är därför viktigt att sätta in rätt behandling snabbt för alla med diabetes. Tyvärr vet vi att det redan idag finns en benägenhet i regionerna att avstå från kortsiktigt dyrare behandlingar eller införande av ny teknologi på grund av ekonomi. Tendensen riskerar nu förstärkas när det gäller investeringar i diabetesvården.

Vad regionerna själva kan göra på kort sikt är att säkerställa att hälsoundersökningar och kontroller genomförs regelbundet för personer med diabetes. Regionerna bör också avstå ifrån att höja patientavgifterna, och initiera förebyggande insatser såsom screeningar för diabetes för flera grupper. Att tidigt upptäcka tecken på diabetes är en central åtgärd för att spara resurser.

För att kostnadskrisen inte ska leda till ännu högre utgifter till vård framöver behöver regionpolitikerna i Sörmland att säkerställa att viktiga investeringar i människors hälsa görs idag, inte minst i socioekonomiskt utsatta grupper. Inte imorgon då hälsan försämrats och behandlingen blir mycket dyrare.