1997 blev Katrineholm utsedd till årets stadskärna. 20 år senare ville man återigen kandidera till titeln men vad har verkligen hänt.
Stadskärnan har successivt dränerats på handel vilket gjort stadskärnan väldigt torftig och folktom. Kvar finns snart bara systembolaget, ett stort busstorg. Det är väl en tidsfråga innan ett systembolag etableras i Lövåsen. Grunden för en stad är ju möten mellan människor, utbyte av handel och tjänster med mera.
Uppbyggnaden av Lövåsen med handel har pågått under många år. Det har ju naturligtvis påverkat stadskärnan. Lövåsen har ju inneburit en funktionsuppdelning som handelsområde med stora tomma parkeringsytor kvälls och nattetid och naturligtvis folktomt.
Detta medför ju också ett stort bilberoende med korta resor. Det här är inte en hållbar planering.
Den hållbara stadsutvecklingsprincipen och idén borde vara en funktionsblandning av bostäder, utbildning, handel, service, idrott och kultur för att skapa en levande stad, stadskärna. Lövåsen blir ett nav och en knutpunkt som också omges av större regionala vägar.
Därför borde området få en funktionsblandning. Det vill säga integreras med bostäder och annat. Stadskärnan borde befrias från bensinmackar för att ge plats åt publika verksamheter, kultur, levande torg, handel, kontor.
Något som förstärker stadskärnan borde tillskapas genom ”placemaking” på det för stora ”busstorget”. Ett exempel kan vara en högre byggnad med hög arkitektonisk utformning eller något annat som profilerar stadskärnan. Gärna en byggnad i trä. Bra exempel finns i Uppsala vid resecentrum.
En förtätning av stadskärnan är nödvändig. Parkeringsfrågan går att lösa via det idag nästintill tomma parkeringshuset invid järnvägen.
Det offentliga rummet, avstånden mellan husen måste ges rätta proportioner för att skapa trivsamma miljöer för människor. Tingshusparken är en väldigt fin lunga i stan som borde användas av fler. Kopplingen till centrum och järnvägen skapar god tillgänglighet.
Sammanfattningsvis bygger den hållbara stadsbyggnadsidén på funktionsblandning.
En stor utmaning för alla stadsplanerare är att få det offentliga rummet levande där människor möts. Katrineholm har förutsättning att skapa detta med då måste det ske en tydlig riktningsförändring vilket kräver tuffa beslut.
Mats Norrbom
Före detta stadsbyggnadsdirektör i Uppsala