Vi i hyresgästföreningen kräver hållbara renoveringar och stopp för renovräkningar. Men vad innebär egentligen renovering och vad menar vi med renovräkning?
Renovering kan vara av två slag, underhåll som är nödvändiga åtgärder för att fastigheten inte ska förfalla och till slut bli obeboelig, till exempel stambyte, byte av dragiga fönster och läckande tak. Standardhöjning gör man genom att till exempel byta ut köks- och badrumsutrustning, som i många fall är helt funktionsduglig, om dock ibland sliten. Alltså i många fall en icke nödvändig utan enbart kosmetisk renovering.
I den hyra som hyresgästen betalar finns redan pengar inräknat för underhåll. Därför berättigar underhåll inte till hyreshöjning. Det gör däremot standardhöjning. Vid underhåll passar därför fastighetsägaren oftast på att standardhöja och vips kan man höja hyran högst avsevärt. En sådan hyreshöjning kan göra det svårt, ibland omöjligt, för hyresgästen att bo kvar och då har vi en renovräkning.
Men vart ska hen då flytta när det blir allt färre lägenheter kvar med, en i relation till inkomsten, rimlig hyra? Och vem vill ha en handdukstork i dessa tider då vi alla måste sänka vår energiförbrukning? Det är ett hån både mot hyresgästen och, inte minst, mot klimatet.
Vi kräver att hyresgästen får delta i planering av underhåll och ges möjlighet att välja grad av standardhöjning. Vi i Hyresgästföreningen Katrineholm/Vingåker har lyckats förhandla med KFAB om att renovering kan göras med tre olika kostnadsalternativ där hyresgästen får välja vilken grad av renovering hen ekonomiskt kan klara av.
Generellt kräver vi därför att underhåll ska göras med minsta möjliga standardhöjning = hyreshöjning av de fåtal äldre ickerenoverade lägenheter som ännu finns kvar i våra kommuner. Vi kräver också ett politiskt beslut på att fastighetsägare skall få fondera, alltså skattefritt få avsätta, de inbetalda pengarna för underhåll tills behov uppstår. Men mer om detta nästa gång.
Margareta Fransson
Anders Hördin
Hyresgästföreningen Katrineholm/Vingåker