Det egna hemmet är ett viktigt steg i unga människors frigörelseprocess och vuxenblivande. Att flytta hemifrån, från sina föräldrar, ger både frihet och ansvar. Men för ungdomar som omfattas av LSS kan väntan på frigörelsen bli lång. 

I många kommuner, bland annat Flen och Katrineholm, råder idag brist på LSS-bostäder. Det visar Boverkets årliga rapport som bland annat kartlägger i vilka kommuner man behöver bygga fler LSS-bostäder. 

När livskvaliteten och känslan av mening i tillvaron ökar leder det till förbättrad hälsa och på gruppnivå ökad medellivslängd. LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, var en viktig frihetsreform när den infördes i början av 1990-talet. 

När människor med funktionsvariationer fick ökade möjligheter till självständighet och delaktighet i arbets- och samhällslivet, när institutionsboende byttes mot egna hem, då ökar också livslängden.

Detta innebär minskad omsättning i befintligt bostadsbestånd för grupp- och servicebostäder. När en plats blir ledig är det inte heller säkert att en ung person vill flytta in i ett gruppboende om övriga boende är mycket äldre. 

Kommunerna måste alltså bygga mer. Annars kommer människor med funktionsvariationer att få vänta allt längre på en egen bostad. Deras föräldrar, som ofta under många år burit ett tungt lass för att stödja sina barn, kommer ha sina vuxna barn boende hemma längre än någon av parterna önskar.

För att bygga bort bristen på LSS-bostäder borde kommunerna i större utsträckning ta hjälp av privata omsorgsföretag som bygger och driver grupp- och servicebostäder. För att snabbt komma igång med byggandet krävs också effektiv bygglovshantering, god dialog och långsiktigt hållbara villkor.

LSS är en rättighetslagstiftning. Om Flens och Katrineholms kommuner vill leva upp till lagstiftarens intentioner måste man ta krafttag för att bygga bort bristen på LSS-bostäder.

Ida Ingerö
Näringspolitisk expert LSS, Vårdföretagarna