Det är dags att nå resultat i skolan

"Problemen med att alltför många elever presterar dåligt är inte något som plötsligt dyker upp i årskurs nio utan visar sig betydligt tidigare", skriver Björn Wahlund (L).

"Problemen med att alltför många elever presterar dåligt är inte något som plötsligt dyker upp i årskurs nio utan visar sig betydligt tidigare", skriver Björn Wahlund (L).

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2024-07-29 09:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en artikel i Katrineholms Kuriren om skolans resultat läsåret 2023-24 säger sig bildningsnämndens ordförande Ulrika Truedsson (S) vara nöjd med utvecklingen inom gymnasieskolan. ”Det är glädjande att se hur man hållit i de senaste årens utveckling och resultat. Personalens och elevernas hårda arbete har verkligen gett utdelning och jag känner stort hopp att den här utvecklingen kan bli bestående", säger Ulrica Truedsson (S), ordförande för bildningsnämnden. Jag kan hålla med Ulrica i viss utsträckning. Visst är det bra och angeläget att andelen gymnasieelever som klarar av examen på tre år ökar och har ökat de senaste åren. Men, skolan dras ändå med stora problem och bristen på positiv utveckling av meritvärden i grundskolan är skrämmande låg trots alla stora ord från majoritetens sida. Meritvärdena i årskurs sju och åtta har inte förbättrats över de senaste tio åren. Ungefär var femte elev som slutar grundskolan har inte behörighet till gymnasieskolan. Efter ”sommarskolans” insatser förbättras visserligen resultaten till att bara drabba cirka var sjunde elev. 
Problemen med att alltför många elever presterar dåligt är inte något som plötsligt dyker upp i årskurs nio utan visar sig betydligt tidigare. Under de senaste tio åren har resultaten i årskurserna sex och sju bara uppgått till cirka hälften av möjliga resultatnivåer. Det vill säga ”sommarskolans” insatser (efter nian) är en konsekvens av brister i utbildningen långt tidigare i våra barns skolgång. Vi kan se det som bland annat på bristande läskunskap och matematik redan de första åren i skolan. 
Nu efter att under flera år lyft frågan i den kommunala politiken undrar jag återigen, vad tänker majoriteten konkret göra för att förbättra elevernas resultatutveckling? 
Bra skolresultat är viktiga för våra barns självbild oavsett vad de vill göra i livet efter skolan men bra resultat är också viktiga för hur vuxna ser på kommunens attraktivitet som bostadsort. Den senaste tillgängliga undersökning är gjord av SOM-institutet i Göteborg på uppdrag av tidskriften Fokus och visar på att Katrineholm har otroligt mycket att vinna på förbättrade resultat i skolan. Vinna för att kommunen ska bli en mer attraktiv ort att bo i, det vill säga ökar möjligheterna att få fler att flytta hit!
Så, hur ser kommunens handlingsplan ut? Metoder, resurser och framför allt när ska ansvar utkrävas av ansvariga politiker? Det räcker inte med att stå i kommunfullmäktiges talarstol och predika över alla insatser som görs om resultat uteblir?