Avtalet om etableringsjobb ger fler sörmlänningar jobb

Sofia Sjöström, regionchef Svenskt näringsliv Södermanland, skriver om kompetensförsörjningen i länet och Sverige.

Sofia Sjöström, regionchef Svenskt näringsliv Södermanland, skriver om kompetensförsörjningen i länet och Sverige.

Foto: STEFAN TELL

Debatt2023-01-02 20:19
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots hög arbetslöshet har de sörmländska företagen svårt att rekrytera. För att lösa framtidens kompetensförsörjning behövs åtgärder på både lång och kort sikt, och för både enkla och mer kvalificerade jobb.

Vid årsskiftet trädde avtalet om etableringsjobben i kraft. Svenskt Näringsliv har tillsammans med Unionen och LO kommit överens om en särskild anställning som ger långtidsarbetslösa och nyanlända en ny möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är en viktig pusselbit för att lösa den integrationsutmaning vi står inför, men också ett bidrag till företagens långsiktiga kompetensförsörjning. Fler som i dag står långt från arbetsmarknaden kan genom etableringsjobb gå från bidrag till arbete och egen försörjning.

Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visade i mars 2022 att 64 procent av de sörmländska företagen hade försökt rekrytera det senaste halvåret. I enkäten framgår också att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas. Företagen får inte tag på den kompetens som krävs. 76 procent av sörmländska företag svarar att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera. Det beror delvis på att många arbetssökande har fel utbildning, men också att drivkrafterna att ta ett arbete är för svaga. Det måste bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.

I dag behöver många företag söka sig utomlands för att hitta rätt medarbetare. Riksdagens beslut om att skärpa försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare kommer försvåra detta. För sörmländska företag inom exempelvis gröna näringar, bygg, besöksnäring och industri kommer det nya lönegolvet att göra ett redan tufft rekryteringsläge än värre. I vårt grannland Danmark har ett snarlikt system redan skapat en omfattande kompetensbrist. Enligt den danska arbetsgivarföreningen uppger 40 procent av företagen att de måste minska sin produktion på grund av arbetskraftsbrist. 

För att långsiktigt komma till rätta med kompetensbristen krävs flera verktyg. En fortsatt reformering av gymnasieskolan är en viktig pusselbit. Gymnasial yrkesutbildning är den mest efterfrågade utbildningsnivån på arbetsmarknaden. 2035 riskerar Sverige stå utan 66 200 industriutbildade. Vi skulle varje år behöva utbilda tre gånger så många industriarbetare som i dag går ut en gymnasial industriutbildning. Sörmländska ungdomar som väljer en gymnasial yrkesutbildning kommer kunna se fram emot en snabb etablering på arbetsmarknaden. 

Men också en expansion av yrkeshögskolan är nödvändig, med ett mer flexibelt ansökningssystem och fler kortare högskolekurser. Vi behöver en utbildningspolitik som möter arbetsmarknadens behov. 

Energikrisen och den sviktande konjunkturen skapar ett tufft läge för sörmländska företag. Då är det lätt att fastna i den akuta problemlösningen. Men för att långsiktigt stärka vår konkurrenskraft behöver vi en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som underlättar företagens kompetensförsörjning. Det lägger grunden för framtidens tillväxt och välfärd.

Sofia Sjöström
Regionchef Svenskt näringsliv Södermanland