För att återstarta ekonomin efter coronakrisen kommer det att krävas stora offentliga investeringar. Genom att göra satsningar i industrins färdplaner för fossilfri konkurrenskraft kan vi bekämpa två kriser samtidigt.
Världen befinner sig i pandemins grepp och samtidigt som smittspridningen måste bromsas måste vi också hantera de ekonomiska konsekvenser som följer i coronavirusets spår. Regeringen har redan presenterat flera stödprogram och fler kommer sannolikt att behövas för att rädda företag från konkurser. Nästa steg är att få fart på ekonomin igen och motverka en lågkonjunktur och besluten om hur pengarna ska satsas behöver tas redan nu.
Institutioner som Internationella valutafonden IMF och internationella energiorganet IEA lyfter nu fram möjligheten att använda dessa investeringar för att påskynda energiomställningen och EU-kommissionen vill öronmärka 25 procent av återhämtningspaketet på 750 miljarder euro till klimatåtgärder. Samma inställning visar stora delar av näringslivet i olika upprop både i Sverige och internationellt.
I Sverige har 21 olika branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver vad som krävs för att de ska kunna vara fossilfria eller klimatneutrala till år 2045. Statens roll är i första hand att minska risken för kapitalet genom till exempel tydliga klimat- och sektorsmål, ambitiösa klimatpolitiska styrmedel och fossilfria upphandlingar av till exempel, vägar, järnvägar och elnät. Därutöver behövs direkta industristöd och olika former av lånegarantier för att underlätta färdplanernas genomförande.
Då analysen redan finns på plats kan investeringar göras på kort tid. Några av de investeringar som skulle bidra till att minska utsläppen och snabbt återstarta ekonomin är:
Ett starkare och mer robust elnät. Det gäller inte minst högspänningsledningar som är nödvändiga för bred elektrifiering och initiativ som till exempel utvecklingen av fossilfritt stål inom Hybritprojektet.
Stora elektrolysör-anläggningar för att få igång en storskalig produktion av grön vätgas vid olika industrianläggningar i Sverige.
Elledningar till de större Europavägarna för laddstolpar och mobil laddning för tunga lastbilar.
Bioraffinaderier för att producera mer hållbara biodrivmedel och biogas.
Koldioxidinfångning och lagring av koldioxid (CCS).
Utbyggnad av järnvägen så att en större del av godstransportökningen kan läggas på järnväg.
Rätt utfört kan stimulansåtgärder för att återstarta ekonomin också vara en hävstång för att tidigarelägga transformativa investeringar för ett fossilfritt Sverige.
Svante Axelsson
Nationell samordnare, Fossilfritt Sverige