Ett kalhygge väcker känslor. Det som tidigare var skog blir en stor tom yta, något som i debatten används flitigt för att illustrera att något är fel med svenskt skogsbruk. Samtidigt hyllas trä som förnybar råvara och det finns bara positiva associationer kring ett ökat trähusbyggande, kläder i lyocell och andra innovationer från skogen. Slutsatsen är att vi både vill bruka skogen och ha den kvar.

På senare tid har hyggesfritt skogsbruk alltmer lyfts fram som lösningen på alla problem. Bra för människa, klimat och biologisk mångfald. Eller? Sanningen är, som alltid, inte så enkel. För att hyggesfritt ska ge positiva effekter krävs kunskap om vilka värden man vill gynna.

Blädning, luckhuggning, skärmställning och plockhuggning är exempel på olika hyggesfria metoder som kräver olika förutsättningar och får olika effekter på skogen – ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Gemensamt är egentligen bara att skogsmarken aldrig lämnas helt kal.

Här närmar vi oss det allra viktigaste i debatten om hyggen och hyggesfritt: vilka – och vems – mål det är som styr.

Vi står inför en omställning i den svenska skogen där det är uppenbart att vi inte kan köra på i gamla hjulspår. Här och nu är det motiverat att stanna upp och fråga sig vad som hittills varit styrande i valet av metod. Har det varit varje enskild markägares mål som format skogsskötseln på fastigheten, eller har det varit ett ganska ensidigt fokus på industrins behov av virke?

Under olika tider och på olika platser har det givetvis varierat, men helt klart är att vi under lång tid förvaltat och brukat de svenska skogarna i stort sett enligt en och samma metod – trakthyggesmetoden.

Nu är det hög tid för Södermanlands markägare att tänka igenom vad som ska uppnås med den skog man äger. Det kan givetvis vara hög virkesproduktion, men det kan likväl vara jakt, biologisk mångfald eller naturturism. Först därefter är det dags att fundera på vilken eller vilka skogsskötselmetoder som utvecklar skogsfastigheten i den riktningen.

Svaret behöver inte vara antingen eller: hygge eller hyggesfritt. Det går att prova både och. På en del av fastigheten kan upplevelser och viltvård vara i fokus, på en annan del virkesproduktion, och på en tredje del naturvård.

Det är hög tid att bredda verktygslådan i den svenska skogen. Markägare i Södermanland har både ett ansvar och en möjlighet att vara med och bestämma hur skogens framtid ser ut. Låt oss bara börja i rätt ände – så att vi först vet vad det är vi vill åstadkomma.

Karin Fällman Lillqvist
Hållbarhetschef Skogssällskapet

Hans Lindberg
Regionchef Skogssällskapet i Södermanland