Debatt: Åkermarken behövs för att producera mat

LRF Katrineholm läser med förskräckelse att kommunen planerar för en ny våtmark på det som är bland den bättre åkermarken i kommunen. Syftet är vällovligt då problematiken kring dagvatten är stor. 

Alltför ofta blandas dagvatten i mindre eller större mängder med avloppsvatten och ger föroreningar som försvårar för ett kretslopp av avloppsfraktioner. Men enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar om det krävs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Är då en våtmark, eller kanske snarare dagvattendamm ett väsentligt samhällsintresse? Det har LRF Katrineholm svårt att avgöra. Dock tror vi att en våtmark kan placeras på annan plats än just den brukningsvärda åkermarken kring Djulö. Kommunen har sannolikt annan mark där denna typ av byggnation lämpar sig bättre. 

Just den del av miljöbalken som ger skyddet till åkermark föreskriver att en grundlig utredning kring alternativ mark ska genomföras innan åkermarken får tas i anspråk. Åkermarken på Djulö gärde är dessutom utpekad som ett primärt intresseområde i den fysiska riksplaneringen, dvs ett område av vikt för produktion av livsmedel.

Det finns en anledning till skyddet av åkermark. Åkermarken behövs för att försörja befolkningen med mat. Befolkningen både i Sverige och i världen är växande. Åkermark är ingen oändlig resurs. 

Man bör veta att vi i Sverige importerar ungefär hälften av maten vi äter. Vi är alltså långt ifrån självförsörjande. Sveriges riksdag har på förekommen anledning beslutat i en Livsmedelsstrategi att vi skall öka livsmedelsproduktionen i landet.

Fint av Amazon att gå in och sponsra, då får ju det svenska samhället något tillbaka från ett internationellt bolag som nolltaxerar i Sverige. Investeringen är stor för att vara från ett enskilt bolag. Klart att en sån investering inte görs utan motkrav från kommunen. Att det är just ett enskilt bolag som står för en stor del av investeringen kan också sättas i relation till skyddet i miljöbalken.

 Är det verkligen ett samhällsintresse när en enskild aktör driver frågan på detta sätt? Kanske hade det varit lämpligare att bolaget tagit sitt ansvar och bekostat en nedgrävning av den nya elledning som ska dras till Katrineholm för att försörja företagets fortsatta expansion med el. Även det gynnar miljön och klimatet positivt, kanske till och med mer och med en mindre risk till greenwashing-stämpel.

Christin Larsson
Elisabet Svensk
Henric Weijber
Caroline Larsson
Torbjörn Eriksson
Johan Lagerholm
Samtliga från LRF Katrineholm