Regelbördan blir allt tyngre för svenska företag. Men vilka regelverk är i störst behov av att förändras, förenklas och förbättras? Näringslivets Regelnämnd NNR har tillsammans med sina 26 medlemsorganisationer, som i sin tur representerar cirka 300 000 företag, tagit fram 104 regelförbättringsförslag inom 23 olika regelområden.
I den årliga SKOP-undersökning Näringslivets Regelnämnd NNR låter göra har det sedan år 2009, med ett undantag, varje år varit fler företag som upplevt ökat krångel än som sett förenklingar. Tillväxtverkets mätningar visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader sedan år 2013, en ökning med fyra miljarder kronor på årsbasis. Något måste göras, och det måste göras nu.
Tydliga, välfungerande och kostnadseffektiva regelverk för företagande är viktigt för att näringslivet ska kunna utvecklas och bli konkurrenskraftigt - och därmed skapa tillväxt för samhället. Men tyvärr är det inte alltid så det fungerar. I värsta fall gör regelverken mer skada än nytta, och skapar en obalans som blir en nackdel för svenska företag i den internationella konkurrensen.
Rapporten ”Näringslivets förslag till regelförbättring i Sverige 2022-2026” består av konkreta och lättförståeliga förslag för att underlätta riksdagens och regeringens arbete med regelförbättring under den kommande mandatperioden. Förslagen rör allt från arbetsmarknad och skatter till digitalisering och miljö.
Många av förslagen innebär direkta förenklingar för företagen, andra handlar om att stärka företagens konkurrenskraft exempelvis genom förändringar av skatter, medan några uppmärksammar viktiga problemområden som behöver utredas. Alla förslagen har dock det gemensamt att dess genomförande skulle påverka företagens verksamhet positivt i form av tidsbesparing, kostnadssänkning, ökad investeringsbenägenhet och minskad osäkerhet. Helt enkelt en att göra-lista för regeringen i arbetet för enklare och tydligare regelverk, bättre villkor för företagen och stärkt svensk konkurrenskraft.
Regelförbättring är ett enkelt och många gånger billigt sätt att underlätta för företagen, i synnerhet i den oroliga ekonomiska situation vi befinner oss i. Genom att se över regelverken kan man spara företagen både tid, pengar och oro – och ge den extra skjutsen som behövs för att orka kämpa vidare eller satsa nytt efter de tuffa åren vi nu gått igenom. Detta utan att det behöver innebära några egentliga kostnader för det offentliga.
En vinst för alla inblandade – och för Sveriges ekonomi.
Andrea Femrell
VD för Näringslivets Regelnämnd NNR