På tidningens ledarsida argumenterar Niklas Otto Olsson till förmån för de höga skatterna på drivmedel. Texten vilar på en felaktig uppfattning om moms som ett styrmedel.
Moms är en skatt utan miljöstyrning. Att styra mot mindre utsläpp är bra, men att beskatta biodrivmedel eller höga världsmarknadspriser är inte miljöstyrning. Moms tas ut på råvarupriset, alltså även på inblandat biodrivmedel och även på drivmedelsskatten vilket innebär att man betalar skatt på skatten. Således utgör den inte ett styrmedel i klimatvänlig riktning utan är en konstruktion som berikar staten till men för människor och företag.
Ledarsidan tillstår att det kan finnas skäl för politiker att hitta lösningar för de hårt pressade företagen men understryker att ”eventuella lättnader ska inte riktas mot alla, utan mot dem som hamnat verkligt i kläm”. Det man inte verkar inse är att de som hamnar i kläm är nära nog alla människor och företag i landet. Ökade kostnader för transporter tas i slutändan ut på konsumenterna.
Avslutningsvis är det en dålig idé att gå fram med särlösningar av slaget som öppnas upp för i texten. Med dem följer gränsdragningsproblematik vilket vårt skattesystem redan plågas av. En bättre lösning vore att ge människor och företag förutsättningar att ha råd med nödvändiga transporter. Det kräver sänkta drivmedelspriser, vilket uppnås genom sänkta drivmedelsskatter. Detta skulle även medföra att människor och företag gavs större bestämmanderätt över sina egna pengar, vilket borde gillas av en ledarsida som kallar sig för liberal.
Christian Ekström
VD, Skattebetalarnas Förening
Rickard Gegö
VD, Sveriges Åkeriföretag
SVAR:
De båda direktörerna nämner inte alls klimatet. Sådan ensidighet i klimatfrågan kan ombudsmän möjligen kosta på sig, men inte politiker och andra offentliga beslutsfattare, och inte heller tidningar.
Biodrivmedel som blandas i bensin och diesel bör inte beskattas som om de vore fossila bränslen. Däremot skulle allmänna skattesänkningar på fossila drivmedel, som Ekström och Gegö föreslår, gå i motsatt riktning mot det som behöver göras för att hålla tillbaka klimatskadliga utsläpp och stimulera bättre teknik.
Följder av det ryska kriget mot Ukraina slår igenom i energipriser. Det kan komma att behövas åtgärder för att lindra de påfrestningarna, bland annat för företag med stora summor investerade i fordonsparker eller lantbruksmaskiner. Men det som då främst bör övervägas är sådant som inte sänker kostnaden för varje ytterligare kubikmeter bensin eller diesel som förbränns. Bättre kan vara lättnader i inom företagsskatter eller kanske löneskatter. För privatpersoner kan reseavdragen anpassas.
De båda intressedirektörernas tankar om moms kan man undra över. Momsen samlas inte in för att "berika staten" utan för att betala gemensam infrastruktur, försvar, skola och annat. Denna skatt är långt mindre negativ för jobb, företagande och välfärd än vad inkomstskatt på arbete är.
Niklas Otto Olsson