Andelen svenskar som Àr positiva till EU-medlemskapet har nÀstan fördubblats sedan Sverige gick med i EU, men om fördjupningar inte förankras kan opinionen vÀnda snabbt.
"HÄll truten pÄ dig Carl Bildt!", frÀste Miljöpartiets Per Gahrton till Moderaternas partiledare Carl Bildt nÀr de rök ihop i en radiosÀnd debatt dagen efter folkomröstningen om Sveriges EU-medlemskap 1994. Ja-sidan vann med 52,3 procent av rösterna jÀmfört med Nej-sidans 46,8 procent, ett resultat som fÄ hade förvÀntat sig Äret innan: dÄ stödde endast 30 procent ett svenskt EU-medlemskap.
27 Ă„r senare Ă€r andelen svenskar som Ă€r positiva till EU-medlemskapet 56 procent â en av de högsta noteringarna nĂ„gonsin. Samtidigt Ă€r andelen negativt instĂ€llda nere pĂ„ 17 procent, vilket Ă€r mer Ă€n en halvering sedan 1990-talet. Mycket har hĂ€nt sedan Carl Bildt och Per Gahrton brĂ„kade i Staffan Doppings studiosoffa pĂ„ Sveriges Radio.
Trots detta finns det tecken pÄ att Sverige Äterigen stÄr inför en intensiv EU-debatt. I en intervju med tidningen Arbetet uttryckte LO-toppen Torbjörn Johansson frustration över att svensk oro över EU-kommissionens förslag att införa lagstadgade minimilöner "trycks ned som en skitfrÄga". Han menade dÀrför att det behövdes en diskussion "om det finns andra vÀgar att gÄ".
En ny analys frÄn Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) visar dessutom att svenskars aptit för en mer sammanflÀtad union Àr begrÀnsad. Svenskar uppskattar vad EU-medlemskapet har inneburit för miljön och handeln, men vill inte ha euron som valuta eller en Brysselbaserad finanspolitik. Sverige riskerar dÀrmed att hamna i klÀm nÀr lÀnder som Spanien och Grekland driver pÄ för mer EU-gemensam ekonomisk politik. Att EU-kommissionen nu tar lÄn som medlemslÀnderna gÄr i borgen för Àr ett stort steg i en sÄdan riktning.
Ăverlag har EU-medlemskapet varit bra för Sverige. Ja-sidans mest optimistiska förhoppningar har förvisso inte infriats, men det har inte heller nej-sidans farhĂ„gor. Som ekonomerna Stefan Fölster och Fredrik Erixon visat har EU-medlemskapet bland annat inneburit att svenska exportföretag specialiserat sig, lönerna stigit och priserna pĂ„ mat sjunkit med en femtedel i förhĂ„llande till andra priser. Enligt myndigheten Kommerskollegium Ă€r 730 000 jobb â nĂ€stan ett av sju jobb i Sverige â understödda av export till lĂ€nder som Ă€r med i EU:s inre marknad. En "Swexit" vore dĂ€rför galenskap.
Samtidigt kan svenska EU-vÀnner inte slÄ sig till ro. Som Brexit-omröstningen visade sÄ rÀcker enbart ekonomiska argument inte för att vinna debatten, och opinionen kan svÀnga snabbt. I sin nya bok "I det lÄnga loppet" om nÀringslivets opinionsbildning sammanfattar Janerik Larsson en viktig insikt frÄn EU-kampanjen pÄ 1990-talet: "För att lyckas mÄste arbetet för ett svenskt EU-medlemskap bedrivas med stor ödmjukhet. [...] Strategin var att tala med mÀnniskor, inte till dem." Det gÀller i lika hög grad i dag som 1994.
Emanuel Ărtengren Ă€r fristĂ„ende skribent.