Trodde vår svenske försvarsminister att den ryska ambassaden inte lyssnar på svensk statsradio, eller hur kan man annars förklara fadäsen som inträffade? Försvarsministern förklarade att han kunde tänka sig att skicka över svenska styrkor till Ukraina och fick ett synnerligen slagkraftigt svar.
Den Ryska ambassaden förklarade med en historisk liknelse och en antydan som inte kan missförstås:
Sveriges tid som stormakt är över! Är det någon annan som har missat det?
Tänker försvarsministern plocka upp den kastade handsken, eller tänker han göra som ambassaden föreslår; att inleda en dialog i stället?
Många medborgare tycker nog liksom jag, att vi koncentrerar oss på våra egna problem i det här landet. Vi har gott om dem. Därefter kan vi fortsätta brösta upp oss emot omvärlden.