Del III Akuten engagerar och räddar liv
Kullbergska sjukhusets akutmottagning är en trygghet för många att ha i närheten. När nöden är som störst är hjälpen som närmast för de 56.000 KFV-invånare som bor i sjukhusets upptagningsområde.
Relaterat
Akutmottagningen är en central punkt på sjukhuset för många av dessa katrineholmare, Vingåkersbor och Flensbor. Inte så konstigt då, att besparingar och nedläggningshot som hängt över verksamheten har väckt både vrede och oro.
När Kullbergska sjukhuset slogs samman med Mälarsjukhuset 1997, skulle detta rädda kvar akutoperationer inom kirurgi och ortopedi. Glädjen blev dock kortvarig – från januari 2000 monterades den akuta operationsverksamheten i Katrineholm ner trots protester. Efter ett sparförslag 2009 drogs anestesijouren in och två intensivvårdplatser med den.
I dagsläget finns inget besparingshot mot akutverksamheten. Med sina närmare 60 anställda erbjuder mottagningen vård dygnet runt och året om – med landstingspolitikernas gillande.
+ 2011 sökte 21.015 personer akut vård vid Kullbergska. Det var en minskning jämfört med 2010, då 21.499 personer togs emot akut.
+ 2011 tog akutjouren hand om 9.471 besök av patienter som inte behövde läggas in på sjukhuset. Akutjouren tar hand om mindre skador, gipsar, syr mindre sårskador och ”plåstrar om”.
+ 7.472 personer sökte akut till medicin. Har den sökande hjärtbesvär, andningsproblem, tryckkänsla i bröstet, eller infektioner är det medicinjouren som får uppdraget att undersöka.
+ Akutens mål är att ge 80 procent av patienterna hjälp inom fyra timmar. Mål har ännu inte uppnåtts.
+ Kostnaden för basverksamheten, det vill säga oräknat läkare som kallas in vid behov, var runt 28 miljoner kronor under 2011. Det är en månadskostnad på 2,3 miljoner och en dygnskostnad på 77.000 kronor för att upprätthålla akutverksamhet vid Kullbergska sjukhuset.
+ Medicinmottagningen har ansvaret för den akuta läkarvården.
+ När en akutpatient kommer till avdelningen får den gå till luckan och där redogöra för sin krämpa för sjuksköterska/koordinatorn. Utifrån beskrivningen görs en bedömning av hur stort behov av akut vård som den sökande har. De svårast sjuka och skadade får genom prioriteringssystemet kortast möjliga väntetid, medan de som bedöms ha mindre allvarliga hälsoproblem kan få längre väntetid, beroende på hur hårt tryck och tillströmning det är till akuten.






































































