Mattias Jansson har, som kommunchef i Katrineholms kommun, gjort sig allt mer känd i allt fler kommuner runt om i landet som den twittrande och bloggande kommunchefen. Hans föredrag om hur en kommun kan använda sociala medier har, enligt vad vi förstått, varit uppskattade i flera kommuner.

Med blandade känslor noterar vi, att det var först när Katrineholms-Kuriren i slutet av förra veckan berättade om Mattias Janssons okonventionella öppenhet om sina kontakter med vår redaktion, som han fick sitt stora genombrott som framsynt bloggpionjär på hög chefsnivå. Sett ur bloggosfärens eget perspektiv borde det kanske te sig paradoxalt, att genomslaget inte kom förrän Katrineholms-Kuriren berättade om saken. Sakligt sett är dock lokaltidningens genomslagskraft i detta fall logiskt.

Mattias Jansson är kommunchef i Katrineholms kommun. Ingen annanstans. Antalet katrineholmare som följer Jansson på nätet är få i förhållande till det stora antalet nätanvändare totalt. Katrineholms-Kuriren är nationellt sett en liten medieaktör och representant för ”gammelmedia”. Men den lokala genomslagskraften är mycket stor. Om än övermaga brukar vi tillåta oss att skämtsamt påstå, att det som inte stått i Katrineholms-Kuriren finns inte.

Uppenbarligen är aktörerna i bloggosfären medvetna om detta. Plötligt i torsdags och i fredags ökade trafiken på kkuriren.se dramatiskt. Ryktet på nätet satte fart på läsarkommenterarna till kkuriren.se, som strömmande in.

Kommentarerna kunde väcka vissa misstankar om att de mer byggde på innehållet i andra läsarkommentarer än på de artiklar de utgav sig för att kommentera. Intrycket av nätdiskussionen blev därför, att Katrineholms–Kuriren hade argumenterat mot all annvändning av sociala medier i allmänhet och kommunal användning i synnerhet. Så var inte fallet.

Det andra intrycket av kommentarerna var att Katrineholms-Kuriren framställdes som generell motståndare till Mattias Janssons användning av sociala medier. Det var inte vår avsikt. Det handlar om huruvida kommunchefen använder de sociala medierna på ett för en kommunchef klokt sätt. Om det finns en risk för att specialintresset för kommunikationsformen tar kraft från det maktpåliggande uppdraget att vara kommunchef. Den diskussionen återstår att föra.

Enligt offentlighetsprincipen har vem som helst rätt att ta del av de frågor som vår reporter mejlade till Mattias Jansson. Det betyder inte att de måste läggas ut på kommunchefens blogg, även om han har rätt att göra det. Principen betyder att en handling ska lämnas ut på begäran. Någon sådan begäran fanns inte.Mattias Jansson säger till Medievärlden att han lägger ner ungefär en kvart om dagen på sociala medier. Det är, om det är sant, en nästan alltför rimlig tidsåtgång. Uppgiften kan dock ifrågasättas eftersom det är känt att Jansson är en anlitad föredragshållare i ämnet. Det tar tid att resa till och föreläsa i andra kommuner.Till detta kommer att kommunen även använt en del konsultinsatser för att utveckla användningen av sociala medier.

Att de sociala medierna skulle ge en överlägset alldsidig öppen information om kommunens verksamhet är en myt. Uppmärksamheten om Mattias Janssons bloggande visar att så är fallet. Diskussionen svämmar över men ämnet rinner i en och samma fåra och de relevanta sammanhangen döljs bakom alla ordflöden. Kanske var det Mattias Janssons syfte.

Kommunchefen är kommunens högsta tjänsteman. I befattningen ingår – åtminstone när han som i detta fall tangerar gränsen till ett politiskt ansvarsområde – att tåla att utsättas för granskningar av skilda slag i olika frågor som han själv inte bestämt.