Ökad folkmängd kräver planering
Totalt flyttade 427 personer till Katrineholm under april, maj och juni. Av dessa kom 112 från andra orter inom det egna länet och 235 kom från övriga delar av landet. 80 nya katrineholmare kom direkt från något annat land. Katrineholm hade också ett litet födelseöverskott med åtta personer under andra kvartalet.
Under perioden flyttade 325 personer från Katrineholm. Av dessa flyttade 90 till andra orter i länet, 214 flyttade till andra svenska orter och 21 till andra länder.
Under första halvåret i år ökade antalet invånare i Katrineholms kommun med 141 personer.
$1
Även Vingåker ökade under andra kvartalet med 17 personer. 137 personer flyttade in medan 116 flyttade ut. Vingåker hade ett negativt födelseunderskott med fem personer. Sammantaget första och andra kvartalet minskade Vingåker med 6 personer.Flen fortsätter att minska och tappade under andra kvartalet 56 personer. Noterbart är vidare att även Gnesta minskade med 12 personer. Gnesta ligger ändå på plus 28 när första och andra kvartalen räknas samman.
Samtliga Sörmlandskommuner utom Flen och Gnesta kade under andra kvartalet och den totala folkökningen för Sörmland blev 868 personer. Det betyder att Sörmland befolkningsmässigt är ett kraftigt tillväxtlän, endast Stokholms, Skåne och Hallands län ökar mer.
Med 32.444 invånare har Katrineholm nu något fler invånare än under krisåren i början av 2000-talet. Kommunalrådet Göran Dahlström, som ibland har varit tämligen återhållsam i kommentarerna om befolkningsstatistiken, tar den här gången i lite mer och säger att det normalt tar tio år för en kommun att hämta sig efter en sådan ”smäll” med industrinedläggningar som drabbade Katrineholm är 2001.
”Jätteroligt. Nu är det bara full fart framåt”, säger Dahlström. Kommentaren ger sig nästan själv; positiva siffror mitt under en valrörelse är ju självklart jätteroligt för ett kommunalråd att få.
$1
Statistiken inger förhoppningar om att den under lång tid negativa befolkningstrenden för KFV-regionen äntligen ska brytas. Närheten till Stockholm betyder rimligen att tillväxten förr eller senare spiller över till KFV-regionen på motsvarande sätt som skett i andra Sörmlandskommuner. Dock verkar det råda viss osäkerhet om huruvida politikerna orkar fatta de långsiktiga planeringsbeslut som krävs när Katrineholm börjar växa på allvar.Debatten om översiktsplanen för endast en liten del av Djulöområdet visar att en planerad befolknigstillväxt också har en baksida. Alla tre KFV-kommunerna har möjligheter att erbjuda boende i natursköna områden, vilket är vad många frågar efter. Men det finns en intressekonflikt mellan behovet av att exploatera vissa områden och behovet av likaledes nära strövområden för oss som redan bor i området. Något som uppenbarligen överraskade kommunalrådet Göran Dahlström, som efter en insändardebatt i Katrineholms-Kuriren plötsligt gav planerarna direktiv om att freda den lilla rand av området intill Djulö gärde, som var tänkt att bli ett nytt, attraktivt bostadsområde.
Även om Trolleträsk har förutsättningar att bli ett attraktiv bostadsområde hade det varit bra med alternativ. En samverkan mellan KFV-kommunerna skulle ge möjligheter att presentera olika alternativ. Men det förefaller som om de olika kommunledningarna är mera intresserade av att konkurrera med varandra än att samarbeta.
Än har vi inte sett något parti eller någon politiker som presenterar en konkret lokal vision och framtidsplan i valrörelsen.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 17 aug 2010 07:33 Farbror Otto (Ej registrerad)
Kul med positiva siffror, frågvis och undrande som man är - Hur har sysselsättningsgraden ändrats? Jag hoppas att den gått i samma riktning. Noterar att hela 40 % av ökningen kommer från Sverige. Kul att så många tar sitt förnuft tillfånga och flyttar hit. Sedan nog totalsiffrorna lite dopade då resterande av de 111 (eller 110 - återkommer till detta) kommer från utlandet, de är dock mer än välkomna till Lustgården. Hoppas bara att vi kan hitta sysselsättning till dem också för det är väl det som är tanken? Om de inte hittar sysselsättning i Katrineholm, så kommer detta tal att justeras tillbaka antar jag.
Till kommunen och dess företagare, hur många av de 59 från utlandet som flyttat in till kommunen kommer att ni ha anställt innan utgången av 2011 (vore kanske något för KK att följa, samt hur sysselsättningsgraden förändras i förhållande till invånarantalet, vore tacksam för denna uppföljning)
Angående de 111 eller 110..
Artikeln ger att 427 flyttat in och 325 ut, vilket ger ett netto på 102, sedan ett födelse överskott på 8. 102+8= 110. Den sista stackaren är det någon man håller på att tvinga in i kommunen mot sin vilja eller är det någon man räknar med skall jagas på flykten...
Skrivet 17 aug 2010 09:28 Ansvar via planering (Ej registrerad)
Vore intressant att få veta hur stor del/hur många av den ökade folkmängden som består av invandrare och flyktingar? Det är högst intressant för att kunna planera skolor och vård och omsorg. Även för att få grepp om hur stor ökningen av bidragen kommer att bli i framtiden. Hur skall man "ta höjd" för framtida utgiftsökningar? Det är inte bara positivt att folkmängden ökar, som alla vill påskina. Vad för slags folkökning det är frågan om är mycket viktigt att ta med i framtidsplaneringen.
Skrivet 17 aug 2010 13:21 Tony Rosendahl (V) (Ej registrerad)
Diskussionen kring nya bostadsområden handlar alltför ofta om strandnära boenden, attraktiva lägen mm. Planeringen för nya bostäder måste naturligtvis vara långsiktigt och utgå från vilka behov som kommer att finnas i framtiden. Allt från bra och billiga lägenheter för de ungdomar som söker sin första bostad till hus för småbarnsfamiljer. Projekt som lantbo 05 m har visat sig vara felaktiga satsningar. Flerfamiljsbostäder/hyreshus måste inrymmas i planerna. Centralt i Katrineholm finns outnyttjad mark inklämd mellan Villagatan och Oppundavägen som skulle lämpa sig ypperligt för framtida flerfamiljsbostäder/hyresrätter. Strandnära villor och boende är visserligen fint men det finns även en efterfrågan och behov av bra lägenheter centralt.
Skrivet 17 aug 2010 21:22 Reijo Eriksson (Ej registrerad)
Svar till farbror Otto. Det är som du skriver en diskrepans i redovisningen från SCB. Räknar man som du har gjort blir folkökningen 110 personer under andra kvartalet. SCB anger ändå att folkökningen är 111 personer.
Den enkla förklaringen är att SCB har korrigerat innevånarantalet med en person för det första kvartalet 2010.
Personen du "saknar" tillhör kategorin infyttade från utlandet. Kontrollräkna gärna själv SCB siffror för första och andra kvartalet.