Intresset för byggstartsceremonin som Vägverket arrangerade i går intill Glysas grav ett par kilometer sydväst om Katrineholm var stort. Två busslaster katrineholmare - pensionärer, småbarnsmammor, politiker och kommunala tjänstemän i en salig blandning kom inte i första hand för att höra infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) invigningstala. Nej de kom för att fira och att få se med egna ögon: vägbygget ska verkligen i gång nu.

Man skulle kunna fylla hela denna sida genom att beskriva alla turer fram och tillbaka från det tidiga 1970-talet, då problemen med genomfartstrafiken i Katrineholm först aktualiserades av folkpartiet, fram till den 12 september 2008, då regeringen presenterade vilka infrastrukturprojekt i Sverige man ville prioritera och katrineholmarna fann att Östra förbileden fanns med på listan.

Det ska vi emellertid inte ägna oss åt. Det gamla får för dagen vara lika begravt som jättekvinnan Glysa, en mytisk gestalt som kom att spela en roll vid gårdagens ceremoni, som beskrivs närmare på nyhetsplats i dagens Katrineholms-Kuriren. I stället måste man fokusera på framtiden, eftersom byggandet av Östra förbileden verkligen är en milstolpe i Katrineholms utveckling.

Flera av de fem invigningstalarna, kommunalrådet Göran Dahlström (S), regionförbundet Sörmlands ordförande och förra kommunalrådet Marita Bengtsson (S), landshövding Bo Könberg, Vägverkets generaldirektör Lena Erixon och infrastrukturminister Åsa Torstensson talade om förbiledens betydelse för såväl den lokala som den regionala och interregionala trafiken.

Tre riksvägar, 55, 56 och 52 möts i Katrineholm, och särskilt riksväg 55, den så kallade Mälardiagonalen är av nationellt intresse som en del av Räta linjen mellan Norrköping och Gävle och en pulsåder i Mälardalen. Genomfartstrafiken i Katrineholm utgör en flaskhals i vägnätet, och Östra förbileden kommer att stärka Katrineholms och Västra Sörmlands konkurrensläge och när det gäller logistik- och transportnäringen.

Men när arkeologerna nu börja undersöka den 14 kilometer långa sträcka som i november-december år 2012 ska vara en mötesfri väg där bilarna kan susa fram i 100 kilometer i timmen, är det först och främst effekterna i Katrineholms centrum som man kan glädjas åt och planera för.

20 000 fordon per dygn förpestar tillvaron för boende, cyklister, fotgängare och ävent bilisterna själva i Katrineholm. Trafiken, som till stor del är tung, är farlig och bullrig och ful.

Katrineholm blir nu inte bara av med en stor del av trafiken, nu öppnar sig möjligheter att utveckla Katrineholms stadskärna och att bygga bort den barriär som genomfarten utgör idag. En del planer finns, som Katrineholms-Kuriren beskrev på nyhetsplats i går, men är fortfarande ganska vaga.

Om två och ett halvt år är Östra förbileden verklighet då måste kommunen och näringslivet i Katrineholm ha klart för sig vad man ska göra, dels med Katrineholms stadskärna, men också hur man ska få folk att inte bara svischa förbi Katrineholm på den nya leden, i stället för att stanna och shoppa, äta eller bara ta en titt på stan.

Stort fokus måste läggas på attraktiva infarter, bra skyltning och möjlighet måste ges för företag att bygga etablera sig vid infarterna och ge liv åt miljön.