Högst tio personer ryms i femrummare på 120 kvadratmeter, totalt sex personer får plats i en trea på 90 kvadratmeter, eller max tre i en etta med en bostadsyta på 49 kvadrat. Så ser KFAB:s regler för nya hyresgäster ut.

På nyhetsplats i gårdagens Katrineholms-Kuriren berättade KFAB:s vd Lars T Eriksson om alla goda skäl KFAB anser sig ha till beslutet. De handlar om hyresgästernas trygghet, hälsa och säkerhet.

Många människor i en lägenhet leder till en osund miljö, menar Lars T Eriksson.

Detta kan i sin tur leda till ohälsa. Vidare ser KFAB ökad risk för bränder när många personer lever på en begränsad yta och att farliga situationer kan uppstå vid en eventuell utrymning om många panikslagna människor ska ut i trapphuset samtidigt.

Allt detta är antaganden som KFAB väljer att ange som anledningar till varför alla nya hyreskontrakt som man tecknar för bostäder innehåller en klausul som begränsar hur många som ska få bo lägenheten.

Vad KFAB däremot vet är att ju fler människor som bor i en lägenhet, desto större blir slitaget. Därför är detta med all säkerhet det tyngst vägande skälet bakom KFAB:s nya regel, vilket är helt begripligt.

Samtidigt måste KFAB:s nya policy att i ett hyreskontrakt för en bostad sätta en gräns för hur många människor som får bo tillsammans på en viss yta betraktas med skepsis. Det luktar lite stelbent Sovjetstat över hela idén om att si eller så många personer måste ha si eller så många rum eller kvadratmeter.

Hur ska KFAB agera om människor som redan fyllt kvoten för sin lägenhet får ett barn till? Kommer familjen att vräkas då?

Människor kan välja att bo trångt av flera skäl, även om det ofta handlar om ekonomi. Det kan röra sig om en småbarnsfamilj där den ena föräldern inte förvärvsarbetar för att i stället vara hemma med barnen, och att man frivilligt sparar pengar genom att bo billigt och trångt.

Det kan också röra sig om en familj som delar av året bor någon annanstans, i en sommarstuga till exempel. Det kan vara en familj som drabbats av arbetslöshet, och väljer tränga ihop sig i en mindre lägenhet för att slippa ansöka om försörjningsstöd. Det kan också vara så att man har en mycket stor familj och inget fastighetsbolag kan erbjuda något större än en femrummare på 120 kvadratmeter.

Det betraktas absolut inte som konstigt att vara trångbodd i dagens Sverige. Särskilt inte om man är etnisk svensk och bor i en bostadsrätt i Stockholms innerstad. Möbeljättar och inredningsmagasin levererar ständigt tips på möbler, förvaringsattiraljer och lösningar på trångboddhetsproblem under den glamourösa rubriken compact living.

Så brukar man dock inte beskriva situationen för trångbodda familjer med invandrarbakgrund som bor i en miljonprogramslägenhet. Så som det ser ut i många fall när det handlar om KFAB:s lägenhetsbestånd.

KFAB kan gott informera sina hyresgäster om olägenheterna med att bo många under samma tak. Och gärna komma med förslag till alternativa lösningar för rejält trångbodda. Men regeln som begränsar antalet boende i varje lägenhet bör bli en rekommendation.

Och frågan är om regeln överhuvudtaget kan bli juridiskt bindande och hålla i hyresnämnden. Att döma av intervjun med KFAB:s vd i Katrineholms-Kuriren i går tror inte ens bolaget självt på detta.