En av 1900-talets svenska framgångssagor inom forskning kom till mest av en slump. När Per-Ingvar Brånemark forskade på blodceller fann han att titan genomgick så kallad osseointegration, det vill säga fäste vid benvävnad. Därmed kunde tandproteser av titan sitta kvar efter att de hade skruvats fast i käkbenet. Resultatet blev tandimplantatstillverkaren Nobel Biocare, som i dag anställer cirka 400 personer i Sverige.

Brånemarks upptäckt kunde göras med hjälp av ganska små resurser. Ska man bedriva experimentell forskning i partikelfysik krävs å andra sidan enorma anläggningar. Den berömda Higgsbosonen, den partikel som ger andra partiklar massa, kan bara upptäckas genom de gigantiska energimängder som alstras av partikelacceleratorn LHC.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har ett uttalat mål att Sverige ska få fler Nobelpris. För detta krävs, enligt Björklund, att Sverige skaffar sig ett universitet i absolut världsklass. Frågan är om det är rätt tänkt.

Fokus på att vinna Nobelpris missgynnar vetenskaper som saknar ett Nobelpris, som historia och matematik. Men kritiken handlar också om hur forskningsupptäckter uppstår. Självklart är forskningsmedel viktigt - utan tid och utrustning uppstår inga upptäckter. Och det högteknologiska supermikroskopet ESS i Lund är ett exempel på att även Sverige kan få de jätteanläggningar som krävs för att bedriva viss typ av forskning. Men att bara pumpa in pengar garanterar inte resultat. I många fall är de intellektuella miljöerna viktigare. Nya upptäcker stimuleras av att det är nära till hands att samtala med andra smarta människor.

Att skapa sådana miljöer kräver inte alltid jättelika institutioner, utan oftare samverkan mellan många aktörer. Att det i Stockholm-Uppsala-regionen finns fem universitet med högklassig forskning i biokemi eller medicin är sannolikt en förutsättning för att ett av dem – Karolinska institutet – rankas på plats elva i världen inom life science.

Ett annat exempel är IT-branschen, där nästa jättesuccé kan komma från ett litet företag, som till exempel mobilspelet Angry Birds finska skapare Rovio, medan storföretag som Microsoft och Yahoo ser hur nya projekt fastnar i byråkratisk internpolitik.

När Astra Zeneca lägger ner sin forskningsavdelning i Södertälje startar många av de uppsagda egna företag i stället. "Det ligger i tiden att man börjar jobba i mindre organisationer", säger en av de före detta anställda till P1 Morgon.

Nästa vecka lägger regeringen fram sin forskningsproposition. Förhoppningsvis ligger fokus inte bara på att lägga mer pengar på forskning – där ligger Sverige redan långt framme – utan på att skapa miljöer där idén som vinner nästa Nobelpris uppstår som av en slump.