I torsdags sändes ett reportage i Studio Ett i riksradions P1 som var inspelat i Katrineholm. Inslaget är en del i ett projekt med rubriken "Sverige här och nu", som är en planerad reportageserie i Lubbe Nordströms fotspår. Serien ska omfatta ett antal reportage från olika delar av landet. Man ska försöka beskriva ett nytt "fattig-Sverige" som växer fram i mindre städer, vid sidan av "fattig-områden" som vi redan känner till, typ Rosengård i Malmö, Rinkeby i Stockholm och Angered i Göteborg. Bland annat ska man titta närmare på de av regeringen utpekade nystartszonerna.

I Katrineholm finns inget av regeringen utpekat område, men enligt Studio Ett:s reportrar Katarina Gunnarsson och Markus Eriksson, är Katrineholm på väg att få ett sådant.

Många har hört reportaget, där Katrineholm beskrivs som en ort där stadsdelen Nävertorp dragits in i en "fattigdomsspiral", främst på grund av att många flyktingar från Somalia valt att bosätta sig i området.

"Fattigdomsspiralen" tar sig tydligast uttryck i att "svenska" föräldrar i området "tagit ut" sina barn ur den kommunala Nyhemsskolan och "satt" dem i en nyetablerad friskola, Kunskapsskolan. Detta bekymrar de tre intervjuade kommunpolitikerna, kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S), bildningsnämndens ordförande, Anneli Hedberg (S) och bildningsnämndens 2 vice ordförande, Carina Björk Andersson (FP).

Det finns integrationsproblem i Katrineholms skolor. Och det är förvisso så att många av de somalier som kommer till Katrineholm behöver lång tid på sig att etablera sig i samhället. Det är varken vår avsikt att sopa problem under mattan eller att skjuta budbäraren – i detta fall Studio Ett – som gjort sin beskrivning av Katrineholm och konsekvenserna av friskoleetableringar och att många somalier kommit och förväntas komma till kommunen.

Men vad lyssnaren inte få klart för sig är att ett skäl till att ett antal elever har valt att gå i friskolan Kunskapsskolan är att kommunen just lagt ner de två små kommunala låg- och mellanstadieskolorna Nävertorpsskolan och Sjöholmsskolan i det aktuella området och flyttat dess elever till den stora f-9 skolan Nyhemskolan. Vad som inte heller framkommer är att det faktiskt är färre elever som valt friskolor än vad kommunen hade befarat.

Hur politiker (och medier) beskriver invandring och invandrare har betydelse för om människor är beredda att visa solidaritet med dem som söker skydd och en nystart i vårt land.

För en tid sedan skrev Håkan Broström en kolumn i Dagens Nyheter där han redogör för aktuell forskning kring vad generös invandringspolitik får för konsekvenser för välfärdsstaten.

De svenska forskarna Mikael Hjerm och Anette Schnabel menar att den subjektiva uppfattningen om invandrare spelar en viktig roll. "Den 'etniska faktorn' kan aktiveras av politisk retorik som ställer grupper emot varandra. En slutsats man kan dra av detta är att ett pluralistiskt samhälle ställer nya krav på hur de politiska partierna beskriver verkligheten", skriver Håkan Boström.