Asylsökande i Vingåker är trångbodda i omoderna och illa medfarna lägenheter. Underhållet är inte sällan eftersatt i de bostäder som Migrationsverket hyr för att ge tak över huvudet åt dem som väntar på besked om de får uppehållstillstånd eller inte. Dessutom blir slitaget hårt när många människor trängs ihop på en liten yta.

Enligt Migrationsverkets standard räknas samtliga rum i en lägenhet som sovrum, och två personer får bo i varje rum. Det innebär att sex personer kan leva i sina liv en vanlig trerumslägenhet, personer som kanske inte talar ett gemensamt språk och som kommer från helt olika kulturer.

I november i fjol berättade Katrineholms-Kuriren om förfall med fukt- och vattenskador och tvättmaskiner som inte fungerade i en av de hyresfastigheter där Migrationsverket hyr bostäder åt asylsökande i Vingåker. I går berättade Kuriren vidare på nyhetsplats om hur miljökontoret i Vingåker i början av året fick in anmälningar om missförhållanden i samma fastighet. Det handlade exempelvis om osunda, fuktiga miljöer, utöver de olägenheter som trångboddhet kan medföra i form av störande ljud och konflikter.

Hyresvärden fick till den 31 mars på sig att åtgärda bristerna, men någon uppföljande inspektion gjordes aldrig. När Migrationsverket till sist gjorde en kontroll fann man att inget hade gjorts. Först då agerade Migrationsverket och sa upp tre lägenheter.

I Kuriren beskriver Migrationsverkets expert i boendefrågor, Kenneth Karlsson, att Vingåker inte är unikt när det gäller standarden på de lägenheter som står till buds för asylsökande. De allra flesta av de 4- 500 lägenheter som verket hyr och ansvarar för är byggda på 1940-, 50- och 60-talen och har eftersatt underhåll.

Det här är inte bra. Få svenskar skulle acceptera en boendestandard som den Katrineholms-Kuriren rapporterat om från Vingåker. Asylsökande i Sverige bör dels kunna räkna med ett bra boende där de slipper riskera hälsan på grund av fuktskador och mögel, och där de kan sköta sin personliga hygien, tvätt och matlagning tillfredsställande. Dessutom ska det inte spela någon roll var i Sverige man hamnar som asylsökande. Så står det också i de riktlinjer för asylboenden som Migrationsverket tagit fram i samarbete med SIS, Rädda Barnen och Sveriges kristna råd.

Självklart får man ha förståelse för att slitaget på lägenheter och gemensamma utrymmen i fastigheter som används som asylboenden blir högt. Men detta ska finnas med i beräkningen när Migrationsverket skriver hyreskontrakt med hyresvärdarna. Sedan vilar naturligtvis ansvaret på båda parter att se till att uppgörelsen fullföljs.

Livet som asylsökande med flykt och traumatiska upplevelser i bagaget och en tillvaro präglad av ovisshet och väntan är tufft. Det behöver inte förvärras av undermåligt boende.