Den som vill må bra i längden ska äta hälsosamt och regelbundet, sova sju- åtta timmar per natt, motionera kontinuerligt, minimera konsumtionen av alkohol och tobak och undvika stress.

Om människor levde enligt dessa "regler" skulle många sjukdomstillstånd få ett mildare förlopp, ha bättre prognos eller helt kunna undvikas.

Det här vet så gott som alla vuxna, men mycket få människor har sådana levnadsvanor att de borgar för bästa möjliga hälsa. Detta syndrom kan man kalla mänsklighet och förklara med att vi inte är några maskiner. Vi låter oss gärna styras av lustprinciper som bjuder oss att strunta i att göra hälsosamma val i vardagen, vi kanske inte förmår leva sunt på grund av psykisk ohälsa eller fysisk sjukdom eller har en sådan livssituation att det helt enkelt inte är möjligt.

En annan förklaring kan vara att våra kroppar är designade för ett helt annat liv än dagens. Ett där möjligheten att äta sig mätt var en lyx, där stillasittande var lika med svält, där dygnets mörka timmar veks till vila av den anledningen att inga sysslor kunde utföras, alkohol och tobak inte existerade, och stresspåslag var kroppens tillfälliga överlevnadsstrategi vid kritiska situationer.

Människan hade inte så mycket att välja på än att leva ett liv som vi i dag skulle betrakta som "sunt". I dag måste den som vill optimera sina möjligheter till god hälsa ständigt kämpa mot sina inre drivkrafter och ett yttre kommersiellt och socialt tryck som uppmuntrar oss att göra "dåliga" val.

Trots allt har varje enskild människa mycket att vinna på att ha sunda levnadsvanor. Dessutom gagnar en hälsosam livsstil hela samhället. Här har vårdcentralerna en viktig uppgift att fylla.

Glädjande nog ser det ut som om vårdcentralerna i Sörmland tar den uppgiften på allvar. Enligt statistik som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting (SKL) diskuterar primärvårdens personal levnadsvanor med sina patienter oftare än genomsnittet. Nästan hälften av patienterna uppger att de har diskuterat sina levnadsvanor vid det senaste besöket i primärvården och 90 procent av patienterna är positiva till att man ställer frågor om levnadsvanor (läs mer på nyhetsplats i dagens Katrineholms-Kuriren).

Det är alltså utmärkt att man inom den sörmländska vården satsar på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men det är en balansgång. Att vården riktar blicken mot människors levnadsvanor får inte övergå i någon "hälsofascism", och den som inte förmår att leva inom de ramar som vi idag betraktar som sunda ska inte riskera att nekas vård.

Även om man inom primärvården har de bästa avsikter med systemet med hälsokoordinatorer och arbetar med uppmuntran och rådgivning istället för tvång finns också andra tendenser i den sörmländska vården. Till exempel nekas kvinnor med fetma (BMI över 32) operationer mot inkontinens, framfall och IVF-behandling mot barnlöshet.