Sverige har en lång tradition av migration. För 100 år sedan var det svenskar som sökte sig till andra länder, främst USA, för att komma ifrån religiöst förtryck och för att skapa sig en bättre framtid. Under och efter andra världskriget har Sverige välkomnat personer från andra länder som flytt och flyr från krig och förtryck. Till Sverige söker sig 10- 000-tals personer varje år från oroshärdar runt om i världen.

Flyttrörelserna åt båda hållen pågår ständigt. Under åren har de berikat Sverige. Emigrerade svenskar har kommit tillbaka och byggt upp företag med nya produkter och idéer, som de funnit på främmande mark. Invandrare till Sverige har återvänt till sina länder när det lugnat ner sig där för att bidra till dessa länders uppbyggnad. Ibland handlar det om varor och tjänster, men inte sällan om något så ogripbart som politiska idéer.

Exemplen är många. Willy Brandt utvisades ur Tyskland efter nazisternas maktövertagande och hamnade i Norge. När tyskarna ockuperade Norge flydde han till Sverige. Efter kriget återvände han och blev så småningom förbundskansler i Tyskland.

Giorgios Papandreou kom med sin pappa Andreas till Sverige efter militärkuppen i Grekland under andra hälften av 1960-talet. Giorgios Papandreou gick i skola i Sverige och blev med tiden premiärminister i Grekland precis som sin farfar och sin far.

Ett nutida exempel är den centerpartistiska riksdagsledamoten Abir al-Sahlani. Hon har på plats i Irak byggt upp ett demokraticentrum, arrangerat kvinnoseminarier, skapat ett sekulärt demokratiskt parti, Nationella demokratiska alliansen, och byggt ett parlament för ungdomsfrågor.

I juni i år valdes Uppsalabon sedan 20 år tillbaka, Abdulbaset Sieda, till ordförande i Syriens nationella råd, som bland annat förbereder maktövertagandet när den blodige diktatorn Bashar al-Assad har fallit.

Dessa fyra är exempel på flyktingar och invandrare som tagit till sig den svenska demokratin och det svenska samhällsbygget för att stärka den demokratiska utvecklingen i sina länder.

Nästa demokratispridare och samhällsbyggare kan kanske Yassin Mahi Mallin från Katrineholm bli. Han är fullmäktigeledamot för Socialdemokraterna och siktar på att bli president i Somalia. Han är i alla händelser en av presidentkandidaterna.

Det finns all anledning att önska honom lycka till. Skulle han lyckas med det som han har föresatt sig, så skulle det innebära att ytterligare en svensk återvänder till sitt hemland för att förmedla och sprida de värderingar som byggt och bygger vårt land starkt.

Oavsett om Yassin Mahi Mallin lyckas eller inte kan Katrineholmsborna vara övertygade om att det i invandrargrupperna finns en kapacitet och vilja, som långt ifrån alltid tas till vara på det sätt som borde vara – och är – möjligt.