Pyramidspel om pensionerna
De som duschar före jobbet brukar gå i pension tidigare än de som duschar efter. Allt fler tjänstemän börjar frivilligt trappa ner redan i samband med 60-årsdagen.
Arbetslivet är inte mer rättvist än livet i övrigt. Kombinationen av tur och skicklighet avgör vem som får möjlighet att styra över sin egen pension. Det spelar roll om du har arbetat privat eller offentligt. Det spelar roll om du arbetat för en långsiktig eller kortsiktig arbetsgivare.
Tjänstemannen som började arbeta på exempelvis Handelsbanken i mitten av 1970-talet, och stannade kvar hela sitt arbetsliv, kunde 30 år senare dra sig tillbaka som miljonär. Det är pensionsvillkor som anställda inom offentlig sektor enbart kan drömma om.
När statsminister Fredrik Reinfeldt tidigare i veckan lyfte idén om att fler bör arbeta längre blev vänsterns reaktioner som förväntade: Reinfeldt blir personligen en symbol för den välavlönade tjänstemannakader som på sina egna villkor bör kunna jobba till både 75 och 80 år.
Han jämförs i sin tur med löntagare i lågavlönade yrken vars kroppar kan vara utslitna redan vid 55 år. Och undersköterskans krämpor och dagliga värk ska tas på största allvar. Att jobba med tunga lyft fram till 70-årsdagen är fullständigt orimligt.
Men i sak gör statsministern en korrekt analys. Om den svenska välfärden ska upprätthållas krävs ett längre arbetsliv än det som börjar vid 25, och slutar vid 65, innan löntagaren i fråga stämplar ut för gott vid 90. Välfärdsstaten är inte långsiktigt hållbar med skattebetalare som är produktiva mindre än halva livet.
I grunden är utmaningen ett resultat av framgångsrika reformer. Den kunskapsbaserade ekonomin kräver att individen utbildar sig längre och vår långa tid i jordelivet vittnar om ett land vars invånare mår förhållandevis bra. Diskussionen om hur allt färre ska försörja allt fler är dock välkommen.
När folkpension vid 65 års ålder infördes 1913 var den genomsnittliga livslängden i Sverige lägre än pensionsåldern. I dag förväntas svenska män bli 78 år och svenska kvinnor leva till 83. Demografin utmanar välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Därför är Fredrik Reinfeldts utspel logiskt. Löntagaren som varken är beredd att öka sitt eget sparande, eller leva på en lägre pension, bör fundera på sina möjligheter att jobba längre. I alla fall så länge den politiska opinionen är för en generell välfärd och emot stora skattehöjningar.
Mindre än en av tio i åldersgruppen 70–74 år förvärvsarbetar. Den som vill, och kan, ska uppmuntras att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter rätten till lagstadgad pension. Förenklade studiemedelsregler för kroppsarbetaren som vill omskola sig mitt i livet är bara en möjlighet. Det finns säkert flera.





























































Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 feb 2012 06:26 Skytt (Ej registrerad)
Det är konstigt att staten inte har råd med att bygga upp ett fungerande pensionssystem för alla som har slitit större delen av sitt liv men att pumpa ut miljarder ut i världen bara för att glänsa i världspolitiken och ge sken av att vi har oändliga ekonomiska resurser samt ge sissa människor livslång försörjning utan att behöva göra ett handtag det är rättvisa det.Men var lugna folk,i valtider får vi nya vackra löften så dom kan hänga sej kvar vid makten.
Skrivet 9 feb 2012 09:56 Gräsroten (Ej registrerad)
Kan kännas lite hårt kanske att, om livslängden nu är beräknad till 78 år, jonbba fram till 75 årsdagen?
Men kanske skulle livlängden komma att öka om vi "gamlingar" får känna oss behövda och efterlängtade. Vilket kanske inte alltid är normen på dagens arbetsplatser.
En ljuspunkt är att när den gamla arbetsplatsen mobbat ut oss över 60 så finns det idag jobb/sysselsättning att få på typ Veterankraft och Seniortjänst mfl. Jag tror att dessa typer av tjänsteföretag som satsar på "erfaren" arbetskraft har en mycket ljus framtid.
Skrivet 9 feb 2012 11:42 leom (Ej registrerad)
Gott Nytt År!
Det ena toppmötet efter det andra avlöser nu varandra inom det europeiska samarbetet. Allt för att råda bot på den ekonomiska skuldkrisen.
Kan det finnas en dimension på ekonomins område man har missat? Något som gör att alla miljarder som lånas ut till höger och vänster, bara förvärrar den ekonomiska krisen och skuldbördan växer än mer.
Lyssna på Youtube.com, under huvudrubriken; Sanning och Rätt. som heter just Gott Nytt År- http://www.youtube.com/watch?v=VU4P4tV9feE
Anförandet bygger på den grund som redan är lagd.
Skrivet 9 feb 2012 22:16 GS (Ej registrerad)
Jag tycker att en höjd pensionsålder känns rimlig. Men frågan är väl betydligt mer komplex? Redan idag har ungdomar väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden, och det blir nog inte lättare med en höjd pensionsålder. Redan idag jobbar ibland äldre erfarna medarbetare längre än dagens gräns, och då till förmån för arbetsgivaren i form av bland annat lägre sociala kostnader. På samma sätt det blir en fördel för arbetsgivaren i form av bibehållen kompetens och sänkt kostnad kanske det blir en nackdel för en ung människa som vill in på den så viktiga arbetsmarknaden. Dessutom undrar jag hur man ska resonera angående pensionssparande och höjd pensionsålder? Är det verkligen rimligt att i 15-20 års åldern börja pensionsspara om man förväntas arbeta till 70-års åldern? Det känns ganska "defensivt". Kanske är det mer samhällsekonomiskt fördelaktigt att istället spara traditionellt, konsumera och amortera lån?
Skrivet 10 feb 2012 17:36 Skytt (Ej registrerad)
Varför inte anpassa normalpensionen efter säg ca.40 eller 45 års arbetsliv,dom som väljer längre utbildning får förmodligen högre inkomst att dom kan välja att pensionera sig vid normal pensionsålder och dom som vill jobba längre är det bara att gratulera.Men när ska dom unga komma in i arbetslivet?se hur situationen ser ut idag och den lär inte bli bättre.