Här finns potential
Reformen med avdrag för husarbete framstår fortfarande som en av Alliansregeringens mest framgångsrika och uppskattade reformer.
Den har inte bara bidragit till att skapa nya, vita arbeten inom tjänstesektorn och omvandlat oavlönade eller svarta jobb till vita. Reformen har i grunden förändrat svenskarnas syn på och beteende när det gäller att köpa tjänster.
Allt fler ansöker om avdrag för rut- och rotavdrag. Det senaste året är det ansökningarna om rutavdrag som har ökat mest. 2011 utförde 21 000 företag utfört ruttjänster åt cirka 416 000 personer. 2010 var motsvarande siffra 14 000 företag som utförde rutarbete åt cirka 326000 personer.
Det visar att det blivit allt med accepterat att ta professionell hjälp med sysslor som städning, fönsterputs, snöskottning och barntillsyn, vilket också höjer statusen på alla dem som arbetar inom branschen. Nedsättande uttryck som "pigavdrag" har glädjande nog försvunnit ur debatten.
Den ökade benägenheten att köpa tjänster spiller förhoppningsvis över också på andra områden. Tjänstesektorn är arbetsintensiv och innebär många arbetstillfällen, särskilt för människor som är i början av sitt arbetsliv eller som av andra skäl inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Att tjänsteproduktion dessutom ofta är mycket snällare mot miljön tillverkningen av varor, gör att det finns många skäl att uppmuntra till tjänstekonsumtion, utan att det behöver stå i strid med ambitionen att Sverige i ett internationellt perspektiv måste konkurrera med spetskompetens på en rad olika områden. Tvärtom. Därför är det rätt att fortsätta ge skatterabatt för hushållsnära tjänster.
I Skatteverkets statistik över husavdragen ser man dock att det främst är i storstadsregionerna som de utnyttjas. Det gäller främst rutavdraget.
Här finns en stor utvecklingspotential, inte minst i västra Sörmland. Enligt Skatteverket var det bara åtta företag som begärde ersättning för utförda ruttjänster förra året. Totalt betalades 3 263 kronor ut till 243 personer i skatterabatt för ruttjänster i Vingåker. I Katrineholm utförde 29 företag rutjobb åt 1715 personer, som tillsammans fick 31 197 kronor i skattereduktion för detta. Av det sammanlagda skatteavdraget för ruttjänster i Sverige i fjol på 1.8 miljarder kronor stod alltså Katrineholms- och Vingåkerborna för minste än 35 000 kronor. Det borde kunna öka, och ge fler jobb och fler personer glädjen att tillexempel på fönstren proffsigt putsade medan man själv är på jobbet.
Däremot vore det bortkastade pengar att som socialdemokraten Luciano Astudillo föreslog i debattartikel i Dagen Nyheter i den gångna veckan, att införa ett "timavdrag" för all privat tjänstekonsumtion. Enligt hans förslag skulle det vara möjligt att få skattereduktion för att massage, frisörbesök eller bilreparationer, trots att sådana tjänster konsumeras flitigt ändå och att dessutom oftast betalas vitt.
