Jag har stått många gånger i ringhörnan, och väntat på motståndaren, svettig och beslutsam, med sekonden bakom mig som trygghet. I- dag har jag flera hundra sekonder vid min sida. Jag har försökt att få upp i ringen de som beslutar om indragningar för de gamla kämparna. De två som svarade undvek sakfrågan. Hur kan ni ens tänka på att försämra för de gamla och dra in personal? Dessa underbara änglar som tjänar minst och har ett slitsamt arbete, men som med empati och kärlek valt att hjälpa och se till de gamla i livets slutskede. En fattad hand kan betyda mycket. De gamla som en gång skapade det samhälle vi ville ha och trodde på.

Är det vettigt att i det ”krisläge” som råder i kommunen, bygga om en toalett (pilsnergubbarna jublar) för 900- 000 kronor och rusta upp en aula som det inte regnar in i för miljoner? Vad blir domslutet vid nästa val? Det är ni innevånare i Katrineholm, som är domarna, ni står mitt i ringen för att döma i denna för mig och många ”sekonder” orimliga och obetänksamma beslut.

Fight on!

Tage ”Kiruna”