Jag känner, mot bakgrund av allt massmedialt utrymme som ämnet ”dålig äldrevård” har fått under en tid, att jag vill framhålla det positiva i- stället. Vår pappa har under en tid vistats på Drejskivans korttidsboende i Flen. Att hamna där var absolut inte hans önskan, men med stigande ålder och sjukdom blev det tyvärr det enda alternativet. Vi, i vår familj, har mitt i allt det tragiska och jobbiga fått uppleva hur fantastiskt bra han har tagits omhand.

Vi kan se vid varje besök att vår pappa är i perfekt skick. Han är alltid ren, rakad och fin och det känns som att man arbetar bra med att göra allt i medicinskt syfte för hans välmående. Det har verkligen aldrig känts som någon förvaring. Allt detta är bra och någon kan nog säga att det är bara vad man kan förvänta sig. Jag vill inte värdera det, men vad vi ser som är anmärkningsvärt och hedrande är att personalen verkligen känner sina patienter och verkar tycka om dem. Det är en fin känsla att se att det finns sann empati och medkänsla för patienter och även tid för oss anhöriga. Det är min uppfattning att om vi blir behandlade med sådan kärlek och omtanke, kan vi stå ut med det mesta, när vi hamnar i en situation att vi måste bli omhändertagna. Ni som arbetar på Drejskivan är ett otroligt fint exempel för oss på att göra ett strålande arbete, och något som fått mig att tro på att de skrämmande exemplen på äldrevård bara är dåliga undantag.

Jag hoppas nu att ingen uppfattar det som att jag tror att det finns tillräckliga resurser inom denna vård eller någon annan vård för den delen. Från politiskt håll (eller alla oss som har rösträtt) brukar man sällan visa genom handling att vård ska prioriteras. Jag anser att systemet ofta är uppbyggt på personalens enorma ambitioner och ansvarskänsla. Det brukar talas om att vissa arbeten inom vården är så kallade lågstatus jobb. Det kan så vara, men jag inbillar mig att personal inom vården skulle kunna leva med det, om de bara fick tid att utföra det som måste göras, och betalt i förhållande till arbetsinsatsen och ansvaret.

Jag vill egentligen inte göra ett politiskt inlägg utan helt enkelt lyfta fram alla er inom äldrevården som plikttroget kämpar med att göra det allra bästa av det ni har i resursväg. Jag vet att ni fortsätter med ert fina arbete. Det faktum att anhöriga ser att ni gör det bra är naturligtvis inte er drivkraft, men jag vill ändå framföra min och vår familjs uppskattning.

Lars N