Slutrepik:

Jag har i tre inlägg försökt förklara för Göte Nilsson och Ingvar Fridell att om man tar flera hundra miljarder från ett ställe till ett annat så kommer det att få konsekvenser. Det måste finansieras, allt annat är billig populism. Jag kan nu – för tredje gången i rad – konstatera att herrarna är helt ointresserade av sådana resonemang. Jag har tidigare redovisat att det är hundratals miljarder som Nilsson och Fridell trollar bort. Så kan man inte sköta vare sig ett land eller ett pensionssystem.

När jag påtalar att de mycket slarvigt använder sig av lösryckta citat av Könberg, Persson och Sundström så svarar de med att skriva om pensionssystemets årsredovisning. Citaten handlade givetvis om någonting helt annat och de var sannerligen ryckta ur sitt sammanhang.

Vad gäller årsredovisningen så har jag läst varje siffra och varje bokstav. I redovisningen tas tre huvudprognoser fram. Endast Nilsson och Fridell påstår att de vet exakt vilket scenario som kommer att bli verklighet. Vi andra kan konstatera att sådana självsäkra förutsägelser alltid tidigare har visat sig slå fel.

I årsredovisningen kan den intresserade läsa vad det är som påverkar nivån på pensionerna i Sverige. Den går att ladda ned på Pensionsmyndighetens hemsida och jag rekommenderar varmt den intresserade att göra det. Det ger förståelse för varför uppslutningen är så stor bakom det svenska pensionssystemet bland såväl Alliansen som Socialdemokraterna.

När argumenten tryter höjs tonläget. Jag noterar att jag påstås vara ”häpnadsväckande okunnig”. Jag delar denna egenskap - enligt de ödmjuka herrarna Nilsson och Fridell - med utländska pensionsexperter som uppenbarligen inte heller förstår sig på det svenska systemets finansiering. Så kan man förstås också se på sin omvärld.

Härmed är debatten avslutad för min del.

Mats G Nilsson (M)

Riksdagsledamot i Pensionsgruppen