I media har uppgifter om ”fusk” bland sjuka blivit alltmer vanligt, vilket har lett till att allmänheten uppfattar att omfattningen om ”fusk” är mycket stor. Men mycket färre än man tror fuskar med sjukförsäkringen.

”Fuskdelegationens” redovisning 2007 pekade dessutom på att hälften av de felaktiga utbetalningarna var Försäkringskassans ansvar. Från försäkringskassan spreds muntligt den felaktiga uppgiften om 20 procent ”fusk”, istället för de 2 procent man kommit fram till i utredningen. Den felaktiga uppgiften har därefter upprepats gång på gång, senast för några veckor sedan av socialförsäkringsministern i riksdagens VAB (Vård av Barn)-debatt.

Eftersom medborgare är mindre benägna att följa lagen om andra bryter mot den, kan en allmän föreställning om att bidragsfusk pågår i stor omfattning bidra till en uppluckrad moral. Det kan också leda till att man börjar se på alla sjuka som potentiella fuskare. Många skulle reagera om lärare på samma sätt började se på alla elever som potentiella fuskare.

Det är angeläget att medvetet fusk åtgärdas och förhindras, särskilt då det visat sig att grovt kriminella kan ligga bakom. Men att lägga skulden på den stora majoriteten sjuka och skadade som försöker klara sig på sin låga ersättning och inget hellre skulle vilja än att återfå sitt gamla liv, medför att de som redan har en svår situation får det ännu tyngre.

Ett nytt exempel om påstått ”fusk” var då man i februari i år kunde läsa på bloggar, i många lokal- och rikstidningar, höra i radio och se på nyhets- och debattprogram i tv att ”var 5:e person med sjukersättning fuskar”. Vid närmare granskning av Försäkringskassans pressmeddelande visade det sig att det inte var 5:e person, utan 2 personer av 10000!

Trots att uppgifterna hade missuppfattats så grovt, ville Försäkringskassan trots påstötning inte skicka ut ett nytt pressmeddelande, utan meddelande bara till TT att det uppstått ett missförstånd. Det medförde att även detta felaktiga budskap fick stå kvar oemotsagt!

De som utsätts för detta drev har inga starka röster. Därför är det viktigt att vi som inte berörs av de nya sjukförsäkringsreglerna ställer oss upp och protesterar mot vad som idag sker. Vi kan gå med i de ideella organisationer som arbetar för att ge konstruktivt stöd till sjuka och andra med funktionshinder. Det handlar om redan utsatta personer som det i Sverige i dag blivit legitimt att håna och tala nedsättande och sprida lögner om.

Försäkringskassans beslut om avslag på sjukpenning, trots läkares sjukintyg, kan ibland gälla retroaktivt. Den som har varit borta från arbetsmarknaden mer än fem år har inte rätt till A-kassa och hänvisas till socialbidrag. Detta drabbar hela familjer. Det måste stoppas att personer med allvarliga sjukdomar och funktionshinder hänvisas till socialbidrag.

Det händer nu att sjuka till och med får avslag på socialbidrag, med beskedet att om man är missnöjd får man överklaga. Många sjuka har ingen ork, vet inte hur man ska göra, har koncentrationsproblem, språkproblem etc. Istället för att hjälpa och bistå blir myndigheten alltför ofta direkt en motpart. Även om det kan finnas möjlighet till positivt beslut i länsrätten, har man inget att leva på i väntan på beslutet.

All forskning visar att oro och ekonomisk press ger ökad ohälsa.

Mer än halva befolkningen i vårt land har trots lågkonjunkturen fått det bättre ekonomiskt - utan att man frågat efter det. Men det är få som vill få ökat överflöd på bekostnad av dem som redan har det svårt. Ett samhälle med allt större klyftor blir dessutom till sist ett instabilt samhälle. Inte minst myndigheter och olika organisationer har börjat förskansa sig och bygga olika skydd av oro för att utsatta medborgare kan bli desperata.

Den rådande negativa utvecklingen måste stoppas i tid. Det är inte bara de som direkt berörs som drabbas av försämringar i socialförsäkringarna. Inte minst de barn och ungdomar som idag ser hur deras föräldrar nonchaleras och misshandlas när de är sjuka eller skadade, eller som själva direkt drabbas av detta, riskerar att för all framtid tappa tilltro till och respekt för vårt välfärdssamhälle.

Maria Werme

Nätverket SLUSSA – Samling för Livslust till Utbrända, SuperStressade och Anhöriga

Margareta Tiger

Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt

Tamara Koski

ALAF – Arbetsskadades, Långtidssjukas och Förtidspensionerades Förening 

Karin Blomqvist

FRIS – Försäkringstagarnas rätt i samhället, Karlstad

Eva Swenelius

FUSiG - Föreningen för Utbrända och Stressutsatta i Göteborg

Jan Gauffin

Föreningen STOPP, mot kränkande särbehandling i arbetslivet

Thord Carlsson

HSO Västernorrland

Armas Lomskog

LARF – Långtidssjukas och Arbetsskadades Riksförbund, Skellefteå

Jenny Fjell

Nätverket RESURS - Respekt för Sjuka och Utsattas Rätt i Samhället

Lena Nordqvist

Riksförbundet Insolvens

Lisa Forstelius, ordförande, Gertie Gladnikoff, kontaktperson i sjukförsäkringsfrågor

Riksföreningen för ME-patienter

Gunnar Bärnarp

SFM – Stödföreningen För Mobbade, Göteborg