Blogg - publik

Blogg: Catarinas kultur

• Prenumerera på inlägg

Blogginlägg

1. Kvinnor är bäst eller?

   • 3 mar 2010 08:47
   Jag tänker mycket på jämställdhet dessa dagar. Det drar ihop sig till 8 mars, och medierna kablar ut statistik om män och kvinnor, pekar på orättvisor och rättvisor.
   Jag är inget fan av P3:s nyheter, jag antar att redaktionen vill förnya radionyheterna och närma sig yngre lyssnare. Fast gör man det genom att häva ur sig svordomar och könsord och stå för en allmän förflackning av språket (hur låter jag nu då, som en svenskalärare från 1950-talet eller – fast det skäms jag i så fall inte för)?
   P3:s nyhetsredaktion borde i stället föryngra och förnya sig genom fördjupning, annorlunda vinklar och ämnesval. Helt enkelt ta upp ämnen och det på ett sätt som engagerar en yngre lyssnarskara än P1:s. Jag tror att det är ambitionen, men man lyckas inte alltid.
   Nå, i morse gjorde man det i alla fall. Man vände på en nyhet och sa: kvinnor är bäst på att ta ut föräldraledighet. Det inspirerade mig.
   Jag har just skrivit en lång, lätt deprimerande krönika inför 8 mars. Egentligen borde jag kanske ha lyft fram alla så kallade orättvisor i form av beröm i stället.
   Skrivit att:
   Kvinnor är hemma mest med sina barn och därmed bäst föräldrar.
   Kvinnor är bäst på att städa toaletter.
   Kvinnor är bäst på att klara sig på lite pengar, eftersom de tjänar mindre än män.
   Kvinnor är bäst på att vara sjukskrivna.
   Kvinnor är bäst på att ta stryk.
   Oj nu blev det visst deprimerande igen.
   
   
   • 0 kommentarer

2. Efterdyningar

   • 1 mar 2010 09:11
   
   I lördags kväll besökte jag Safiren i Katrineholm och Live & Jive, en mycket uppsluppen tillställning, som framåt småtimmarna kan upplevas som lite jobbig om man a) är helt nykter och b) gick upp halv sju på morgonen för att hinna med diverse inplanerade göromål och måsten.
   Så var det för mig. Jag brukar säga att jag jag måste gå på Live & Jive någon gång utan att vara i tjänst, för det är verkligen ett roligt arrangemang med bra musik och skön stämning.
   Det är nämligen skilland att gå på kultur- och nöjesevenemang i tjänsten och privat. Det kritiska ögat är med vaksamt om jag jobbar, och dessutom kan man inte slappna av om bara softa runt när man faktist ska skriva om saken. Det uppfattas i bland av omgvningen som att man inte har någon humor eller är allmänt negativ. Så är det definitivt inte, och vad är det för poäng att okritiskt hylla allt man ser?
   Dock gav en före detta kulturskribent mig en inblick i hur det kan komma sig att folk kanbli så sura över enrecension som inte är helt okritiskt.
   Hon berättade hur hon och hennes nya man begivity sig till Dalhalla för en konsert med Elvis Costello, Hennes upplevelse av konserten präglades av kontexten. Hon var på en romantisk weekend, nykär och satt och kurade tillsammans med nya mannen under en filt under konserten. Hon hade det helt enkelt allmänt mysigt, och tyckte att hela evenemanget var jättebra.
   Dessvärre sågades konserten i Dagens Nyheter och /eller svenska Dagbladet, och det berättade exkollegan kändes som en kalldusch.
   Att det hon tyckt varit så bra och mysigt (och betalat tussentals kronor för) inte uppskattades av "proffsen" förringade på något sätt hennes upplevelse.
   Sedan hon berättade detta har jag vinnlagt mig om att tänka mig in i den betalande publikens situation när jag skrivet.
   Och ofta skriver jag mycket snällare än vad jag egentligen känner mig dagen efter en konsert/föreställning/utställning.
   
   
   • 0 kommentarer

3. Som i en sandlåda

   • 24 feb 2010 08:25
   På något sätt så blev den gångna helgens snökaos det som fick mitt vinterhat att upphöra. Nu är det så mycket snö och så kallt att jag bara måste skratta åt eländet för att inte bli tokig.
   I morse på väg till jobbet blev jag full i skratt när jag såg en röd, fin lastbil framförd med allvar i blick av sin förare. På flaket låg några ton snö, som hon nu skulle frakta till ett snöupplag.
   Ett kvarter längre bort skopade en koncentrerad traktorförare upp snö i en container.
   På något sätt känns det som om hela Katrineholm förvandlats till en jättestor sandlåda där människor med hinkar, spadar, lastbilar och traktorer banar vägar och flyttar högar hit och dit.
   Detta inte sagt för att förlöjliga dem som arbetar med snöröjningen. De gör ett fantastiskt jobb. I lördags och söndags gick det alldeles utmärkt att ta sig fram både på min gata i stan dit plogbilen kom häpnadsväckande snabbt och ofta i helgen, liksom hela vägen ut till minsta småväg i Österåker där jag har min häst sedan en tid tillbaka.
   I går kväll när jag var ute och körde på landsbygden fick jag dessutom uppleva något riktig magiskt.
   Temperaturern föll kraftigt från cirka -9 till -15 under min färd från Katrineholm till Österåker och plötsligt började hela världen glimra. Det föll liksom glitter från himlen och i bilens strålkastarljus blev det förunderligt vackert.
   
   
   • 0 kommentarer

4. I gång

   • 23 feb 2010 15:16
   Så nu fungerar det igen. Tänkte bara påminna om skojiga saker som finns att göra  Katrineholm och Vingåker de närmaste dagarna.
   I morgon kväll, onsdag den 24 februari, är det konsert på Inferno, kanske den sista i sitt slag.
   Lite sorgligt, men kanske kan Katrineholms rockliv trots allt få en nytändning av påtvingade förluster av scener (Inferno och Gamla Palladium) och snart också replokaler (Inferno, och i dagsläget inte glasklart vart banden ska repa i framtiden).
   Rock n' roll brukar bara må bra av lite motvind.
   På fredag skulle jag kunna tänka mig att slinka in på Statt och kolla in Live & Jives förfest. På lördag ska jag gå till Safiren och kolla in själva Live & Jivefestivalen, Brukar vara skön stämning, mycket att se och mycket att höra.
   På lördag kan man också åka till Vingåker och gå på stand up comedy på hotellet. Kristoffer Appelquist med flera komiker medverkar på scenen.
   Annars är det sportlov nu, och jag måste hylla Katrineholms hjältinna nummer ett vad mig anbelangar, Carita,  som i dag skjutsar yngste sonen och hans vänner till Norrköping och Busfabriken,
   Jag har svårt för nöjen av den sorten, och nu får sonen komma dit medan jag slipper och får sitta här och jobba i stället.
   Dagens arbete har givit ett möte med lokal fantasyförfattare, Elin Holmerin heter hon, en spännande kvinna som har mycket intressant att säga. Läs mer om henne  morgon, vetja.
   
   • 0 kommentarer

5. test av trasig eller hel blogg

   • 23 feb 2010 15:15
   Om detta fungerar kommer snart ett inlägg om skojiga saker att göra.
   
   • 0 kommentarer