Blogg - publik

Henkkes blogg

Blogginlägg

1. Sjukdom verkar vara min melodi
   Hej igen. Sjuk igen. Jag har inte skrivit på ett tag nu för att jag sedan i slutet på förra veckan varit riktigt risig igen. Feber, förkyld, pollenchocker, bröstsmärtor (igen) och ett huvud som dunkar. Därför har jag inte bloggat.
   
   Börjar bli trött på detta nu. Jag återkommer så snart jag är pigg igen. Tack ni som läser. Och ni i ledning som låter mig skriva trots att jag är inaktiv stundtals. Motvilligt men dock.
   
   Ses snart.
   
   / H
   
   • • Henrik Källman
     • 7 maj 2012 20:36
     • Taggar: allmänt
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

2. 1 maj i Vingåker
   Igår gick jag mitt allra första 1 maj-tåg. Det var roligt och det kändes bra inombords. Det blev ett väldigt fint firande i Vingåker igår. Solen snålade sannerligen inte på värmande strålar och framträdandena var toppklassiga.
   
   Här är några bilder jag tog under gårdagen.
   
   
   Plakatmakeri i föreningshuset.
   
   
   I väntan på att få tåga.
   
   
   Paradens coolaste hund - Spiky.
   
   
   Tåg.
   
   
   Tåg.
   
   
   Tåg.
   
   
   Tåg.
   
   
   Bäste Staffan Hellstrand. Otroligt bra. Dan Anderssons spelmannen acapela var sinnessjukt häftigt. 
   
   
   Thomas Bodström höll ett brandtal och hintade om en ev. comeback inom politiken.
   
   
   Camilla Anglemark höll ett bra tal om hur viktigt det är med kamratskap och tog ställning mot andra lokala partier.
   
   
   Jörgen Larsson stod vid talarstolen för andra dagen i följd och höll ett bra tal. Talade om Vingåkers utveckling och om företagsbyn vid Breneområdet.
   
   
   Heder till det fina arrangemanget och till alla talare men detta var klart det häftigaste på hela dagen.
   • • Henrik Källman
     • 2 maj 2012 11:08
     • Taggar: foton politik vingåker
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

3. På promenad längs minnenas allé
   Tjugo i tolv. Jag kliver av tåget vid Vingåkers station. Jag har precis jobbat färdigt och är bara en liten promenad ifrån att äntligen få sjunka ned i soffan och dö lite grann.
   
   Jag småspringer ned för trappan, till tunneln. I tunneln lyser det av slarvig graffiti, obegåvat klotter skulle de flesta säga. Jag också. Det är sprayat i all hast, utan någon som helst finess. Hela tunneln hyser en känsla av både förfall och överfall med sin dåliga belysning och sina slarvigt vandaliserade väggar.
   
   Men så har det inte alltid varit. Jag kommer ihåg när det inte ens fanns en tunnel där. Bara buskar. Jag minns hur vi brukade springa över spåren när vi skulle ta oss till andra sidan. Livsfarligt. Men det var vi för tuffa att bry oss om.
   
   Jag blev lite nostalgisk. Framme vid stationshuset mindes jag när ”Blåstället”, som nu huserar i andra lokaler, fanns där. Jag ser mig till vänster innan jag går över vägen. Där borta vid brofästet låg den lilla kiosken som innan stängning hette ”Riri's Place”. På andra sidan övergångsstället kliver jag på fundamentet där det tidigare stod en kiosk och i parken bakom låg den ganska hårt slitna minigolfbanan.
   
   På drygt femtio meter har jag kommit att tänka på alla dessa knutpunkter som nu alla försvunnit. Nästan ur minnet också. Det är kanske inte så viktiga saker, men för mig är det glada återblickar. Historia, om man så vill.
   
   Anledningen till att jag nämner detta här är för att jag fått äran att fylla tomrummet efter den avlidne Harald ”Haldo” Ottosson. Nu vet jag att det är ingenting som man gör i en handvändning eller ens under en halv livstid, men jag ska göra mitt bästa. Jag träffade bara Haldo och talades vid en enda gång. Det var i samband med lanseringen av Vingåkerskrönikörerna 2010. En liten, ödmjuk och skröplig man tyckte jag, men med pigga ögon.
   
   Han hade en otrolig förmåga att fånga gamla ögonblick och skildra känslan från en annan tid. På samma sätt som jag reflekterade över förändringen kring järnvägsstationen så har Haldo dokumenterat förändringens vindar i princip sedan de började blåsa. Han har dokumenterat och sett allt man behöver veta om Vingåker. Hur byn stått på toppen, nåt botten och rest sig igen.
   
   Nu när Haldo lämnat oss så hoppas jag att det finns någon som plockar upp boken och fortsätter läsa där han lade ned den. För historien om Vingåker finns. Det behövs bara någon som läser sagan för oss.
   
   Sov gott Haldo, hedersmedborgare i mitt Vingåker. Tack för ditt livsarbete.
   
   HENRIK KÄLLMAN
   
   
   • • Henrik Källman
     • 28 apr 2012 21:09
     • Taggar: krönika
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

4. Ingen krönika...?
   Jag har ännu inte fått det bekräftat, men jag tror att jag har en krönika med i dagens tidning. Är nästan 100 på det. Däremot så kan jag inte hittat den här på webben. Har den inte kommit in till kvällen så slänger jag upp den här på min blogg. Men helst så ser jag ju att någon på helgredaktionen slänger upp den.
   • • Henrik Källman
     • 28 apr 2012 14:04
     • Taggar: allmänt
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

5. Så här känner jag mig
    
   
   Precis så här känner jag mig. Inomhussäsongen har börjat.
   
   • • Henrik Källman
     • 28 apr 2012 13:29
     • Taggar: allmänt
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)